Intervjuer

Katarina Koto Projektledare Solna Stad		Sara Ravén Delprojektledare Solna Stad

Katarina och Sara föreläser om projektet ”Digital medarbetarskap” där man rustar sina medarbetare och chefer med adekvat kompetens att dels arbeta med digitala verktyg och dels arbeta med att förbättra och utveckla smartare arbetssätt E-hälsa, digitalisering och välfärdsteknik den 23-24 september i Stockholm.

Vi ställde några frågor till Katarina och Sara inför deras föreläsning.

Ni arbetar med utveckling av medarbetarnas digitala kompetens för att nå en hållbar verksamhetsutveckling – vad tror ni är viktigt att tänka på vid utformning av denna typ av utbildningsinsatser? 
Den första viktiga delen är förankringen. Den behöver inledas redan när ansökan om projektmedel skrivs. Nyckelpersoner behöver involveras för att kunna se hur ett stort ESF-projekt som syftar till att höja i princip alla medarbetares och chefers kompetens ska samspela i all den verksamhet och annat utvecklingsarbete så att allt bildar en helhet.
 
Vidare behöver utbildningsinsatserna vara relevanta, individanpassade och användas och efterfrågas i den ordinarie verksamheten. Det är också viktigt att i god tid planera för att de personer som ska driva arbetet framåt ges utrymme och mandat för det.
 
Att utveckla digitala kompetensledare och kollegialt lärande är en del av detta arbeta i Solna stad– vad innebär det?
Det innebär att vi lyfter medarbetare inom vår organisation för att arbeta i projektet. De kan våra verksamheter och har valts utifrån sin kompetens och förmåga till att handleda och lära sina kollegor. Det kollegiala lärandet innebär att lärandet sker på jobbet och vi strävar efter att uppnå en kultur där alla lär sig, delar med sig och hjälps åt att utveckla våra verksamheter.
 
Har ni några tips till de som står inför att komma igång med denna typ av verksamhets- och kompetensutvecklingsprojekt?
Det är väldigt roligt att arbeta med ESF-projekt och det är en startsträcka att komma in i hur kraven från ESF ska uppfyllas, men när det är på rull så är det ett otroligt positivt, framåtsyftande och viktigt arbete som vi utför. Vi stärker såväl medarbetarnas kompetens som Solna stads beredskap att ta sig an dagens och framtidens utmaningar.
 
Slutligen kan vi inte nog betona vikten av att alla är med på tåget – från högsta ledning och via alla chefsled fram till medarbetarna.

Sara Hansson Projektledare e-hälsa och digitalisering Rättviks kommunSara föreläser om digitalisering och e-hälsa med fokus på delaktighet och inflytande för medborgaren på E-hälsa, digitalisering och välfärdsteknik den 23-24 september i Stockholm.

Vi ställde några frågor till Sara inför hennes föreläsning.

Rättviks kommun fick utmärkelsen ”Årets e-hälsokommun 2018” bland annat för sitt arbete med minskat digitalt utanförskap och digitalisering utifrån ett fokus på jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet – vad är det viktigaste som ni har gjort inom det?
Det stämmer! Vi blev jätteglada och stolta över den utmärkelsen och det är ett kvitto på att vi är på rätt väg. Jag tror inte vi har krånglat till det så mycket utan tagit armkrok med andra förvaltningar i kommunen men även utanför kommunens gränser för oftast brottas vi med liknande saker. Ett ord vi brukar nämna väldigt ofta är samverkan, det kan man nog aldrig göra för mycket av. Kolla vad andra gör inom kommunen, kan vi arbeta tillsammans? Vad gör kommunerna runt om? När vi är digitaliserade behöver det inte ens vara kommuner i närområdet, idag går det att samverka oavsett avstånd. En annan viktig del och det som var en av faktorerna till att vi fick utmärkselen var att vi har ett brukarfokus, att inte göra digitaliseringen för krångligt utan att utgå från där personerna befinner sig och deras intressen och behov och starta där.
 
Vilka huvudsakliga möjligheter för kommuninvånarna ser du att digitaliseringen kan bidra med?
Digitaliseringen kan möjliggöra flera saker. Den största förändringen vi har sett hos personer som har blivit mer digitala är att självförtroendet har ökat enormt och att man gör saker som man tidigare inte har gjort. Det som är så bra med tekniken är personer kan klara vissa moment självständigt och där man själv väljer när det ska ske. Vi har framförallt sett att hos personer med kognitiva funktionsnedsättningar har tekniken och digitaliseringen medfört att man idag lever ett mer självständigt liv där man i större utsträckning kan påverka sin vardag och att man är en del av det ”digitala samhället”, precis som alla andra.
 
Hur tror du att kommunen bör arbeta med digitaliseringen för att ta tillvara på möjligheterna?
Just kring digitalisering sker det så otroligt mycket saker hela tiden. Även om vi i Rättvik har varit bra på att samverka kring vissa delar kräver det hela tiden ett fortsatt arbete. En annan viktig sak som vi har ser är att alla måste med om vi ska komma framåt. Därför pågår just nu ett projekt i kommunen där all vård- och omsorgspersonal får utbildning i att stärka sin digitala kompetens.

Peter Larsson Särskild utredare RegeringenPeter föreläser om möjligheter och utmaningar med välfärdsteknik i äldreomsorgen på E-hälsa, digitalisering och välfärdsteknik den 23-24 september i Stockholm.

Vi ställde några frågor till Peter inför hans föreläsning.

Utvecklingen av välfärdsteknik i äldreomsorgen går fort  och det finns mycket ny teknik på marknaden – hur tror du att vi ska förhålla oss till ny teknik för att hantera framtida utmaningar inom äldreomsorgen?
Det går både fort och långsamt. De tekniska möjligheterna utvecklas mycket snabbt. Men ett  bredare införande sackar efter. Och det senare är skälet till mitt uppdrag. Regeringen är helt enkelt angelägen om att snabba på införandet av framför allt tre skäl. Den första och det är kanske det viktigaste är att ny teknik radikalt kan öka kvalitén. Vi vill fortsätta leva våra liv, men när den egna förmågan sviktar behöver vi olika typer av stöd. Teknik kan göra oss mer oberoende och självständiga som individer. Det andra skälet är att förbättra arbetsmiljön för personalen och också göra yrket mer attraktivt. Det tredje handlar om kommunernas ekonomi och att det helt enkelt inte kommer att finnas tillräckligt med personal i framtiden.

Vi ska förhålla oss till teknik inom äldreomsorg som vi förhåller oss till teknik i alla andra sammanhang. Det är syftet och sättet att använda tekniken som styr om vi kommer att se det som en möjlighet istället för ett hot.

Vad hindrar oss från att bättre ta tillvara välfärdstekniken inom äldreomsorgen?
Det finns en rad osäkerheter som måste övervinnas. En handlar om lagstiftningen. Vad får jag som personal göra eller besluta om. Det är vår utrednings viktigaste uppgift. Vi ska bland annat lägga förslag på hur frågan om samtycke från dem som har nedsatt beslutsförmåga ska hanteras. Den andra osäkerheten handlar om infrastrukturen. De bredband och den internetinfrastruktur vi bygger måste kunna klara hög säkerhet och tillgänglighet. När bredband började byggas ut så hade man inte hälso- och sjukvård och omsorg i åtanke. Det var andra motiv som låg bakom utbyggnaden. Nu när även denna sektor ser möjligheter så måste vi nog ta ett omtag. Inte minst med tanke på att vi i framtiden kommer att kunna klara av betydligt fler behandlingar i hemmet.

Den tredje osäkerheten handlar om ledarskapet i dess vidare bemärkelse – vad vill politiken med äldreomsorgen? Jag brukar ibland säga, även om jag får mothugg, att äldreomsorg inte är någon bransch. Den saknar många komponenter som andra branscher har, t ex forskning, utveckling och ett starkt fokus på utveckling av kompetensen. Införande av välfärdsteknik kommer att vara en viktig förändringsfaktor till att göra omsorgen mer attraktiv och i den meningen branschlik. I framtiden kan det helt enkelt inte vara okej att helt oerfarna personer eller personer utan adekvat utbildning får hantera sköra äldre som ofta har en mångfald av diagnoser.

Vad ser du att vi kan uppnå genom en smart användning och implementering av välfärdsteknik?
Med ett starkt fokus kan det bli den faktor som lyfter hela äldreomsorgen och vårt synsätt på omsorgen som sådan. Att den tydliggör att teknik kan stödja oss som individer när våra förmågor sviktar.

Ann-Sophie Gustafsson Utvecklingsledare Karlstads kommunAnn-Sophie föreläser om utveckling av digitala tjänster inom kommunal vård- och omsorg på konferensen E-hälsa, digitalisering och välfärdsteknik den 23-24 september i Stockholm.

Vi ställde några frågor till Ann-Sophie inför hennes föreläsning.

Du har lång erfarenhet av förändringsledning i syfte att nå en hållbar verksamhetsutveckling – vad skulle säga kännetecknar förändringsledning av digital transformation inom offentlig sektor?
Det första som krävs är mod. Att våga tänka nytt och utmana gamla strukturer för att finna plats för digitala lösningar.

Vad krävs för att nå en långsiktigt hållbar verksamhetsutveckling i den digitala kommunen eller myndigheten?
Det krävs att ledningen visar vägen och sätter mål för den digitala utvecklingen. Då har organisationen ett bra riktmärke att arbeta mot. Det gäller att hålla i och fortsätta utvecklingsarbetet för att överbrygga de hinder som kommer upp efter hand. Det kan vara svårt att förstå hur den digitala tekniken kompletterar det traditionella arbetet inom vård och omsorg, men med långsiktighet och stöd till medarbetare blir verksamheten och utvecklingen hållbar.

Har du några tips till de som just nu är mitt upp i övergången till digitalisering inom kommunens enhet för socialtjänst eller äldreomsorg?
Alla kan inte göra nytt men rådet är att våga prova. Titta på andra kommuner, vad de har gjort och försök tillämpa det i den egna organisationen efter de förutsättningar som finns på hemmaplan. Alla kan testa men måste också förvandla till sitt eget recept för att det ska fungera där man går och står..Sedan uppkommer alltid rädslor vid förändring, framför allt inför det som är nytt. Det är viktigt att medarbetare får mogna och förstå att vi egentligen inte gör något nytt. Det handlar bara om att arbeta med tekniken och använda den för att underlätta självständighet för både kunder och ge nytta för personal. Det finns alltid två sidor av samma mynt och det är viktigt att det blir synligt hur tekniken både kan stärka individers självständighet och personalens möjligheter bland annat inom arbetsmiljö.

Alla intervjuer är gjord av Nina Eriksson, Ability Partner