Högskolesektorn har genomgått stora förändringar, både organisatoriska och strukturella och just nu är vi inne i en omvälvande tid av både pandemi och försämrat säkerhetsläge. Vi lever med ständiga förändringar och universiteten får ett allt tydligare ansvar för att bidra till att lösa samhällsutmaningarna. Vad innebär detta för högskolesektorn i allmänhet och för ekonomifunktionen i synnerhet? Vilka tydliga förändringar står vi inför och vilka kompetenser och förmågor är viktiga att utveckla som ekonom inom högskolesektorn för att leva upp till nya krav? Magnus Mörck har arbetat med högskoleadministration i drygt 20 år och är en mycket uppskattad föreläsare med mångårig erfarenhet som administrativ chef på flera lärosäten. Med sitt unika perspektiv på högskolesektorn kommer Magnus att ge dig en spännande tillbakablick på högskolesverige, förtydliga nuläget och ge nya insikter kring utmaningar och möjligheter som väntar framöver.

Att vara chef och ledare i en akademisk miljö är en svår och ansvarsfull uppgift som kräver mod, integritet, självkänsla och förståelse komplexiteten i både uppdrag och kontext. Ledarskapet befinner sig mitt i skärningspunkten mellan linjen och det kollegiala samt mellan innovation och hög effektivitet. Hur kan vi bli bättre på att balansera och förena olika styrideal och skapa bättre förutsättningar för att hantera komplexiteten i uppdraget? Vad krävs för att för att leda det institutionella arbetet framåt och vad är viktigt för att inte själv gå under på kuppen? Under denna föreläsning kommer du att få ta del av praktiska redskap och metoder som behövs för att förstå, utveckla och etablera ett gott ledarskap för forskning, utveckling och utbildning. Anders Risling är organisationspsykolog och specialist i arbetslivets psykologi. Han är en av författarna till boken ”Prefekt - framtidens ledarskap för forskning och utveckling” och har lång erfarenhet av chefsutveckling och organisationsutveckling vid universitet i både Sverige, Norge och Danmark. Anders har även medverkat i SULFs utbildning av dekaner och andra högre ledare vid Sveriges universitet.

”Det känns som att jag har allt ansvar men inga mandat!” Som prefekt och föreståndare leder man mitt i spänningarna mellan kollegialitet och linjestyrning. Att balansera och förena dessa styrmodeller på ett bra sätt är en stor utmaning. Ingen annan enskild roll behöver så tydligt hantera dessa spänningar. Prefektens utmaningar är kända och beskrivs ungefär på samma sätt av prefekter i Sverige och i andra länder, men förslag på lösningar har lyst med sin frånvaro. Projektet ”Prefektrollen” vid Uppsala universitet har identifierat problem och lösningar för ett hållbart och gott prefektledarskap – och det involverar alla på ett lärosäte. Staffan Svärd har varit en av projektledarna för detta projekt som kommit med ett antal tydliga och konkreta förslag på förändringar som kan skapa bättre förutsättningar för ett mer hållbart och gott prefektskap. Staffan är professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och har tidigare tjänstgjort som både prefekt och dekan. Under denna föreläsning kommer du få ta del av vilka utmaningar man identifierat, vilka förslag på lösningar som presenterats och hur dessa tagits emot och vidareutvecklas inom området ledarskap och strategisk förnyelse.

Louise Bringselius är docent och lektor i organisation och ledning på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet där hon bedriver forskning i gränslandet mellan företagsekonomi, sociologi, statsvetenskap och filosofi. Hon är specialiserad inom styrning, organisation och ledarskap i offentlig sektor och hennes huvudområde är tillitsbaserad styrning. Louise har skrivit flera böcker om tillit och var mellan åren 2017-2019 forskningsledare i den statliga utredningen Tillitsdelegationen, där hon bl a ansvarade för tolv forskarledda försöksverksamheter. Parallellt med övriga uppdrag leder hon idag ett forskningsinstitut vid Lunds universitet, Institute for Public Affairs. Det är ett fakultetsgemensamt initiativ vid Lunds universitet med syfte att stimulera forskning och dialog över gränser - inom akademin såväl som i dess gränsytor. Under denna föreläsning kommer hon att dela med sig om aktuell forskning kring tillitsbaserad styrning och hur den kan appliceras på ledarskap i akademin.

Universiteten och högskolornas roll att ständigt söka, kritiskt granska och förmedla ny kunskap på ett sätt som värnar den fria tanken har kanske aldrig varit viktigare. Samtidigt tappar Sverige mark som forskningsnation och den högre utbildningens kvalitet har försämrats. För att vända denna utveckling krävs ett starkt akademiskt ledarskap men uppdraget är komplext. Det gäller att orientera sig fram bortom all administration för att få den överblick som krävs för att leda institutionen för högkvalitativ forskning och utbildning i samklang med samhället. Vad är viktigt för att lyckas och hur styr du verksamheten utan att det betraktas som ett ingrepp i den akademiska friheten? Och hur lyckas du balansera ledaruppdraget med den egna vetenskapliga aktiviteten? Håkan är professor i Humanbiologisk psykologi och föreståndare för avdelningen för Biologisk psykologi vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Han är även docent vid Karolinska Institutet samt har en fakultetsposition vid Digital Futures som är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum lokaliserat till Kungliga Tekniska Högskolan. Under åren 2015-2021 var han prefekt vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet och under denna föreläsning kommer du att få ta del av hans samlade erfarenheter av att leda forskning och utbildning med en stadig fot i kärnverksamheten.

Personalkonflikter och svåra personalärenden är ofta en av de mest krävande arbetsuppgifterna för ledare inom akademin. Rätt hanterat kan konflikter leda till utveckling av både arbetssätt och relationer men konflikter som inte hanteras tenderar att eskalera och leda till destruktiva beteenden som påverkar både verksamhet och arbetsgrupper negativt. Ofta skapas även stora mängder frustration för alla inblandade och dessutom tenderar ofta destruktiva konflikter att växa över tid. Vad är viktigt att vara uppmärksam på som chef för att kunna agera i tid? Och hur gör man i praktiken för att förhindra de negativa effekterna av konflikter och hur skapas en god arbetsmiljö i akademin? Anita Pettersson-Strömbäck är lektor i psykologi och forskar inom bland annat organisation, ledarskap och kommunikation. Förutom forskning och undervisning är Anita även huvudarbetsmiljöombud och under denna föreläsning kommer hon att dela med sig av hennes praktiska arbete med dialogbaserad konfliktlösning i grupp utifrån sin roll som huvudarbetsmiljöombud vid Umeå universitet.

Hur leder man kreativa kunskapsorganisationer och går det att skapa synergieffekter i fusionen av akademisk frihet och kontrollerad kvalitet? Vad är skillnaden mellan bildning och utbildning och varför är det viktigt att låta bildning, av både hjärna och hjärta vara utgångspunkten för människans framgångsrika framtid? Lars Strannegård är rektor för Handelshögskolan i Stockholm och professor i företagsekonomi samt innehavare av Bo Rydins och SCA:s professur i företagsekonomi, särskilt ledarskap vid Handelshögskolan. Han är författare till boken Kunskap som känns där han visar hur estetiska upplevelser kan vara en nyckel till att förstå andras erfarenheter, koppla ihop större skeenden med fakta och inse hur historien är länkad till nuet. Han är styrelseledamot i Sveriges Television, Wanås Konst och Kungens stiftelse för ungt ledarskap. Han har tidigare suttit i styrelser som Beckmans Designhögskola, Filminstitutet, Statens Kulturråd och Svensk Form. Under denna föreläsning kommer han att ge sin syn på universitetens viktiga roll och betydelse för ett demokratiskt samhälle och hur god bildning skapar grunden i ett demokratiskt, empatiskt och fritt samhälle. Dessutom kommer han att dela med sig av sina erfarenheter av konsten att leda denna kreativa kunskapsorganisation som ett akademiskt lärosäte är och vad som är viktigt för att garantera ett hållbart ledarskap som står pall även i extremt snabb förändring.