Magnus arbetade länge som lärare och mötte stjärnglans i elevers ögon, blev sedan även skolledare för omtalade Glömstaskolan och är nu verksamhetsutvecklare med fokus på tillgänglig lärmiljö i Uppsala grundskolor. Han ser dessutom skolan från föräldraperspektiv och som fritidspolitiker, följer sedan länge aktuell skolforskning och har även erfarenheter från yrkesetiken och Lärarnas ansvarsnämnd. Han är vice ordförande i Skolhusgruppen. Magnus är också en idog bloggare och twittrare, engagerad i skolfrågor och försöker dra sitt strå till stacken i att bygga en tillgänglig skola för var och en.

Suzanne är arkitekt och teknologie doktor, verksam som forskare och expert i Arkitekturanalys sedan 2001. Hon har erfarenhet som praktiserande arkitekt på Wikforss Arkitektkontor i Uppsala, kommunal planering på stadsbyggnadskontoret i Uppsala, forskning på KTH samt som utbildningsledare inom Sweco Architects. Suzanne är också redaktör för ett par av SKR:s kunskapsöversikter, däribland ”Skollokalers betydelse för lärande” samt är aktiv som styrelseledamot i intresseföreningen Skolhusgruppen. Suzanne har vidareutvecklat en metod för utvärdering av bostadsområden och annan byggd miljö. Metoden benäms ”Gåtur” och den har använts vid många olika typer av projekt. Suzanne har också projektlett studien och rapporten ”IFOUS fokuserar: Bygga skola” där man utifrån användandet av metoden ”Gåtur”, utvärderar hur eleverna använder befintliga skolor i fyra kommuner. Under början av hösten 2021 leder Suzanne nya gåturer på skolor på olika orter och där hon kommer att presentera de nya resultaten under sitt anförande.

Vad säger egentligen forskningen om klassrummet? Och hur ska det inredas? I den här presentation får vi en crash-course i de begrepp som ligger till grund för moderna lärmiljöer. Frida är en av Sveriges mest efterfrågade specialister inom lärmiljöer. Under anförandet beskriver hon, med praktiska exempel, hur olika typer av lärmiljöer kan inredas för att stödja mångfalden av såväl elever som undervisningssätt. Här får vi även en halvtidsrapport från den forskningsstudie hon just nu leder om möbleringens effekter på lärande.

När en kommun ska bygga en ny skola är det många frågor som ska besvaras och utmaningar att hantera. Hur ska organisationen och processen för planeringen av den nya skolan se ut? Vilka funktioner behöver skolans ledning, pedagoger och övrig personal för sina elever? Hur uppnår man en ökad yta på elevernas lärmiljöer och skapar en variationsrikedom av lokaler och utemiljöer som möjliggör för olika lärstilar och pedagogiska upplägg? Under denna föreläsning kommer Nicklas och Monica att dela med sig av Skellefteå kommuns erfarenheter från samlad utveckling av skolans verksamhet och skolmiljöer vid uppförandet av nya Floraskolan. Nicklas Brorsson är rektor vid Floraskolan och Monica Lindén är biträdande rektor vid Floraskolan. Floraskolan erbjuder förskoleklass till och med årskurs 9 och där de nya miljöerna invigdes i juni 2020.

När en kommun ska bygga en ny skola är det många frågor som ska besvaras och utmaningar att hantera. Hur ska organisationen och processen för planeringen av den nya skolan se ut? Vilka funktioner behöver skolans ledning, pedagoger och övrig personal för sina elever? Hur uppnår man en ökad yta på elevernas lärmiljöer och skapar en variationsrikedom av lokaler och utemiljöer som möjliggör för olika lärstilar och pedagogiska upplägg? Under denna föreläsning kommer Nicklas och Monica att dela med sig av Skellefteå kommuns erfarenheter från samlad utveckling av skolans verksamhet och skolmiljöer vid uppförandet av nya Floraskolan. Nicklas Brorsson är rektor vid Floraskolan och Monica Lindén är biträdande rektor vid Floraskolan. Floraskolan erbjuder förskoleklass till och med årskurs 9 och där de nya miljöerna invigdes i juni 2020.

I Arvika har man byggt en ny högstadieskola som innebär kommunens största investering någonsin, samtidigt som den skapar förutsättningar för en utvecklad skolorganisation. Genom smarta lokalförsörjningsstrategier ställer man om äldre högstadieskolor till låg- och mellanstadieskolor och förskolor. Detta har möjliggjorts genom skapandet av en ny och större högstadieskola. Skolan är byggd mitt i staden och den rymmer 900 elever. Skolan invigs med start höstterminen 2021 och är byggd med höga krav gällande hållbarhet; miljömässigt, ekonomisk och psykosocialt. Målbilden för skolan är tydlig där lokaler, organisation och innehåll tillsammans ska utveckla en tillgänglig lärmiljö där ledorden lärande, trygghet, relationer, alternativ och stressreducering innebär ”en skola för var och en”. Möt Arvikas svar på frågan vad som är Framtidens skola.

I nya Hagaskolan i Vallentuna kommun är det demokratiskt. Här bygger den pedagogiska verksamheten såväl som den arkitektoniska gestaltningen på allas lika värde - ett synsätt grundat i skolans värderingar och arbetssätt! Under anförandet får du ta del av erfarenheter från planering och byggnation av Hagaskolan. Du får höra om effekterna av programarbetet och hur det har resulterat i utformningen av en levande skola med trygga och inspirerande miljöer såväl inne som ute. Hagaskolan är en treparallelig F-9 skola plus förskola, som är omställbar till skola. Skolan erbjuder eleverna 45 kvm per barn i utemiljö. I skolan finns en särskild undervisningsgrupp för elever med språkstörning samt en fullstor idrottshall. Hagaskolan invigdes höstterminen 2019.

Bobergsskolan som projekt har hanterat många och motstridiga krav. Tack vare samverkan och tillit inom projektgruppen har varje ny utmaning vänts till en möjlighet med hjälp av nytänkande och envishet och slutresultatet har blivit en skola som är något utöver det vanliga. Bobergsskolan är skapad för att vara en hållbar skola där elever och personal kommer att må bra och trivas under många år framöver med hjälp av vacker, trygg och funktionell arkitektur. Bobergsskolan fick utmärkelse till ”Årets skolbyggnation 2020”.

Under de senaste 10 åren har världen runt skolan förändrats radikalt; både tekniskt och i förhållande till klimatkrisen. Detta väcker den grundläggande frågan om det sätt som vi har bedrivit skola på verkligen är rätt och om vi ger eleverna de färdigheter de bör ha för att kunna bidra aktivt till samhället och för att kunna trivas? Vad säger den senaste forskningen om framtidens skola och vilka utmaningar som grundskolan står inför? Under denna föreläsning svarar Kasper på dessa frågor utifrån den senaste forskningen och praktiska erfarenheterna i Danmark och internationellt. Därtill presenterar Kasper två olika innovativa skolbyggnader; en helt ny byggnad (Lindbjergskolen) och en ombyggnation av en befintlig skola (Søndervangsskolen). Lindbjergeskolen är en F-9 skola inklusive specialskola och fritids, belägen i Herning kommune och som färdigställdes 2019. Lindbjergskolen fick utmärkensen ”Årets skolbyggnation 2019”. Søndervangsskolen är en F-9 skola belägen i Århus kommune och som färdigställdes 2017. Søndervangsskolen blev nominerad till ”Årets skolbyggnation 2017”. Kasper Kjeldgaard Stoltz är didaktisk formgivare, Cand. paed./ MA (Ed) inom materialkultur och didaktik, Aarhus Universitet (DPU), med specialisering inom förhållandet mellan rymd och lärande, materialitet och kognition. Kasper har tidgiare varit extern föreläsare vid Aarhus Universitet. I dag är han partner i NERD Architets där han är verksam som expert på lärmiljöer. Kasper har beskrivit som en av Skandinaviens ledande experter inom utbildningsarkitektur och inlärningsmiljöer, och har med mer än 15 års erfarenhet, både i teori och praktik, en stor och gedigen kunskap om vikten av utrymmen för barn och ungdomars lek, lärande ovh välbefinnande. Kasper har deltagit som författare till forskningsantologier om rymd och lärande, skrivit artiklar om pedagogisk arkitektur och lärmiljöer och föreläst vid flera tillfällen i Portugal, Italien, Danmark, Norge och Sverige.