Nämndsekreteraren är navet som i princip all nämndadministration snurrar kring, allt ifrån insamling av ärenden, beredning, sammanträden och protokollskrivning till expediering. Ett annat område som det är viktigt med kunskaper i är vad som gäller rörande offentlighetsprincipen och hur vi ska hantera våra handlingar för att tillgodose lagens krav på transparens och insyn i den offentliga förvaltningen.
En viktig roll är att stötta såväl ordföranden som hela nämnden i olika juridiska frågor som kan uppstå. Det här passet fokuserar på de delar i kommunallagen och offentlighets- och sekretesslagen som har betydelse för nämndsekreteraren i dennes profession.
Ur innehållet
Kort om sammanhangen i den kommunala juridiken – hur sitter det ihop?
- Grundlagar
- Generella lagar
- Speciallagstiftningen
Genomgång av den kommunala organisationen och dess former från fullmäktige till enskilda medarbetare
I det ingår gemensamma nämnder, kommunalförbund, kommunala bolag, regioner, avtalssamverkan mellan olika organ m.m.
- Hur kan kommuner och regioner organisera sig?
- Vilka organ måste finnas och vilka organ kan man inrätta?
Allmänna kompetensen – vad får, och vad får inte, kommuner och regioner ägna sig åt?
- Lokaliseringsprincipen
- Likställighetsprincipen
- Rätten att ta ut avgifter
- Självkostnadsprincipen
- Förbud att ge understöd till enskilda
- Förbud att driva spekulativa företag
- Förbud mot retroaktiva beslut
Roller och ansvar
- Fullmäktiges ansvar
- Nämndens ansvar
- Styrelsens ansvar
- Den enskilde ledamotens ansvar
- Förvaltningens ansvar
Fullmäktiges uppgifter
- Vilka frågor ska behandlas av fullmäktige?
- Vilka frågor anses vara av principiell betydelse eller av större vikt?
- Vem avgör om ett ärende ska behandlas av fullmäktige?
Styrelsens speciella uppgifter
- Uppsiktsplikten – vad innebär den?
- Har styrelsen någon makt över nämnderna?
- Styrelsens roll i beredning inför fullmäktige
Nämndernas uppgifter
- Var regleras nämndens uppgifter och vilka är de?
Utskottens uppgifter
Ledamöter och ersättare i nämnder/styrelse respektive utskott
- Vem är valbar?
- Hur väljs ledamöter och ersättare i styrelse/nämnd respektive utskott?
- När kan en förtroendevald avsättas?
Jäv
- Vem kan vara jävig?
- Vilka är jävsgrunderna?
- I vilka situationer är det viktigt att beakta jävsreglerna?
- När kan en tjänsteperson vara jävig?
- Hur hanterar man en jävsituation under ett sammanträde?
Reglementet – vad har det för betydelse?
Intern kontroll – vad är det och varför ska det finnas?
Delegation– vad innebär det och hur skall det hanteras?
- Till vem/vilka kan beslutsrätten delegeras?
- Anmälan av beslut – hur, vad och varför?
- Brådskande beslut
Sammanträdet
- Vikten av en bra beredning
- Beredningstvång – finns det ett sådant?
- Sekreterarens roll under sammanträdet
- Vad kräver lagen av protokollen?
Revisorernas roll
- Ansvarsfrihet – vem beslutar och vilka konsekvenser kan ej beviljad ansvarsfrihet innebära?
Laglighetsprövning
- Vem kan överklaga kommunala beslut?
- Skillnad på överklaganden enligt kommunallagens regler och förvaltningslagens regler och när ska de olika regelverken tillämpas?
Hantering av handlingar utifrån regelverken i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen
- Handling, allmän handling, offentlig handling och sekretesshandling – vi reder ut begreppen
- När blir en handling allmän?
- Vad måste diarieföras?
Avbrott görs paus under för- och eftermiddagen samt vid lunch.
