Registrator 2026

• Hur säkerställer vi kvalitet när informationsflödena blir fler, mer komplexa och kraven på enhetlighet och spårbarhet ökar?
• Vilka arbetssätt stärker enhetlighet, rättssäkerhet och kvalitet i registraturen – från registrering till bevarande?  
• Hur kan metadata, informationsstruktur och tydliga processer skapa spårbarhet och långsiktig kvalitet genom hela informationens livscykel?   
• Vanliga kvalitetsbrister i informationshanteringen – och hur de kan förebyggas genom samverkan, struktur och tydligt ansvar.  
• Hur förändras registratorns roll när AI, automatisering och digital utveckling ställer nya krav på kompetens, kravställning och verksamhetsstöd? 

Registratorns uppdrag förändras i snabb takt. Digitalisering, ökade informationsflöden och högre krav på informationssäkerhet ställer nya krav på hur information skapas, registreras, struktureras och bevaras. Samtidigt blir registraturen en allt viktigare strategisk funktion för att säkerställa kvalitet, spårbarhet och rättssäkerhet genom hela informationens livscykel. Hur utvecklar vi arbetssätt, strukturer och samverkan som inte bara möter dagens behov utan också lägger grunden för en långsiktigt hållbar informationshantering i hela organisationen?

• Aktuell rättsutveckling inom offentlighet och sekretess – vilka nya avgöranden och förändringar i rättspraxis behöver vi ha koll på?      
• Nya sekretessbrytande bestämmelser och ökade krav på informationsutbyte – hur förändras förutsättningarna för informationsdelning mellan myndigheter och andra aktörer?       
• Utlämnande av allmän handling – hur hanterar vi komplexa bedömningar där offentlighet och sekretess ställs mot varandra?      
• Offentlighet och sekretess i en digital vardag – hur påverkas bedömningarna av AI, chattar, samarbetsytor och nya arbetssätt?       
• Dokumentation, spårbarhet och rättssäkerhet – hur säkerställer vi en korrekt hantering när information delas mellan verksamheter och över organisatoriska gränser?     
• Vanliga fallgropar och komplexa praktiska situationer – vad händer när det blir fel och vilka konsekvenser kan det få för verksamheten och dig som tjänsteperson?  

Offentlighetsprincipen och sekretesslagstiftningen utgör grunden för en rättssäker och transparent offentlig förvaltning. Samtidigt förändras förutsättningarna snabbt genom digitalisering, AI, ökad samverkan och ett växande behov av informationsutbyte mellan myndigheter och andra aktörer. För registratorn innebär det att juridiska bedömningar blir allt mer komplexa och att gränsdragningarna mellan offentlighet, sekretess och informationsdelning ofta kräver kvalificerade avvägningar.
I denna fördjupning belyser vi hur rättsutvecklingen möter den digitala utvecklingen och de frågor som just nu påverkar offentlig verksamhet mest. Genom aktuella domstolsavgöranden, JO-beslut och konkreta praktiska exempel fördjupar vi oss i komplexa utlämnandefrågor, digital informationshantering och de ökade kraven på dokumentation, spårbarhet och rättssäkerhet. Fokus ligger på hur du kan stärka kvaliteten i dina bedömningar och känna dig trygg även när lagstiftningen lämnar utrymme för tolkning.

• Registraturen som en central del av organisationens informationsförsörjning och motståndskraft
• Hur identifieras verksamhetskritisk information och informationsflöden som behöver skyddas?
• Nya krav inom informations- och cybersäkerhet – vad innebär de för registraturens uppdrag och ansvar?
• Hur kan registraturens kompetens stärka organisationens arbete med informationssäkerhet och riskhantering?
• Samverkan mellan registratur, informationssäkerhet, arkiv, IT och verksamhet – så skapas en sammanhållen och robust informationsförvaltning

Informationshantering har länge handlat om ordning, struktur och regelefterlevnad. I dag är den också en avgörande del av organisationens säkerhet och motståndskraft. Ett förändrat omvärldsläge, ökade cyberhot och nya regulatoriska krav ställer högre krav på att verksamhetskritisk information identifieras, skyddas och hanteras på ett ändamålsenligt sätt.
Vilken roll har registraturen i detta arbete? Och hur kan registratorns kunskap bidra till att stärka organisationens informationssäkerhet och skapa en robust informationsförvaltning? Under föreläsningen lyfts registraturens betydelse i ett bredare säkerhets- och styrningsperspektiv och hur samverkan över verksamhetsgränser blir en nyckel för framtiden.

• Händelseförloppet – hur cyberattacken utvecklade sig och hur kommunen återtog kontrollen under de första kritiska dygnen  
• Verksamhet i analogt läge – utmaningar och framgångsfaktorer för att hålla samhällsviktig verksamhet i gång när digitala system inte längre var tillgängliga  
• Hur bygger vi en stark säkerhetskultur? – varför människors beteenden, tillit och medvetenhet är minst lika avgörande som tekniska skydd  
• Informationsklassning, molntjänster och AI – hur har cyberattacken förändrat synen på risker, ansvar och säker informationshantering?  
• Praktiska lärdomar och erfarenheter – från insikter till åtgärder för en starkare säkerhetskultur och informationsförvaltning 

När Mörbylånga kommun drabbades av en cyberattack sattes hela organisationen på prov. Samhällsviktig verksamhet behövde upprätthållas samtidigt som digitala system slogs ut, nya arbetssätt snabbt fick etableras och medarbetare på alla nivåer ställdes inför oväntade utmaningar. Fyra år senare lever erfarenheterna fortfarande kvar och har format ett långsiktigt utvecklingsarbete där säkerhetskultur, informationsförvaltning och organisatorisk motståndskraft står i centrum. Erfarenheterna har också lett till ett fördjupat arbete med kontinuitetsplanering för att stärka organisationens förmåga att hantera framtida störningar och incidenter. I den här föreläsningen delar Mörbylånga kommun med sig av hur en allvarlig kris blev en drivkraft för förändring. Med utgångspunkt i konkreta erfarenheter och lärdomar får du ta del av hur synen på informationssäkerhet, informationsförvaltning och medarbetarnas ansvar har utvecklats – och hur ett långsiktigt arbete med säkerhetskultur, samverkan och medvetenhet har bidragit till en mer robust organisation, bättre rustad att möta framtidens hot och utmaningar. Mörbylånga kommuns långsiktiga utvecklingsarbete har också uppmärksammats nationellt genom utmärkelserna Årets Superkommun 2025 och Sveriges Kvalitetskommun 2025.

• Att bära hela registraturfunktionen själv – hur prioriterar du rätt och skapar struktur när resurserna är begränsade?  
• Från personberoende till gemensamt ansvar – hur nära dialog och samverkan stärker informationshanteringen i hela organisationen  
• När förväntningarna är höga men resurserna begränsade – hur hittar man fungerande arbetssätt i vardagen?
• Registrator som verksamhetsstöd – Hur rollen ofta sträcker sig långt utanför det formella uppdraget – och hur det kan bli en styrka
• Praktiska erfarenheter från den lilla kommunen – konkreta lärdomar om arbetssätt och samverkan som gör verklig skillnad 

Att vara ensam registrator i en mindre organisation innebär ofta ett stort ansvar, många kontaktytor och begränsade resurser. Hur skapar man då en registratur som levererar hög kvalitet och samtidigt fungerar som ett stöd för hela verksamheten?

• Registratorns roll i ett större sammanhang – från offentlighetsprincipens historiska rötter till dagens krav på en rättssäker informationshantering  
• Att skapa förståelse för uppdraget – så väcker du engagemang för offentlighetsprincipen och verksamhetens ansvar  
• Utbildning med genomslag – hur målgruppsanpassning, konkreta exempel och dialog leder till verklig förändring  
• Registratorn som intern kunskapsförmedlare – så synliggör du kompetensen och stärker din roll i organisationen  
• Från suck till samsyn och engagemang – konkreta grepp för att väcka nyfikenhet kring offentlighet, dokumenthantering och informationsförvaltning 

Att skapa en rättssäker informationshantering handlar om betydligt mer än styrdokument, rutiner och lagstiftning. Offentlighetsprincipen och registratorns uppdrag vilar på en lång demokratisk tradition, men för att den ska få genomslag i praktiken behöver kunskapen nå ut i hela organisationen och omsättas i det dagliga arbetet. Hur skapar du förståelse och engagemang för frågor som många upplever som komplexa eller administrativa? Och hur stärker du registratorns roll som en självklar kunskapsbärare och intern rådgivare? Under denna föreläsning får du ta del av konkreta erfarenheter och metoder för hur utbildning, dialog och ett verksamhetsnära arbetssätt kan bidra till ökad medvetenhet, förändrade arbetssätt och en starkare informationskultur i hela organisationen. 

• Den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter – vilka bedömningar aktualiseras i dagens digitala informationsförvaltning?  
• Offentlighetsprincipen och GDPR – hur hanteras juridiska gränsdragningar vid utlämnande av allmänna handlingar och registerutdrag?  
• Särskilda kategorier av personuppgifter, personnummer och uppgifter om lagöverträdelser – vilka juridiska krav gäller?  
• AI och personuppgiftsbehandling – vilka juridiska gränsdragningar och krav aktualiseras när AI används i offentlig sektor?  
• Bevarande, gallring och dataminimering – hur balanseras GDPR:s krav mot arkivlagstiftningens bevarandeskyldighet och aktuell rättspraxis?

Digitaliseringen, AI och nya arbetssätt förändrar snabbt hur personuppgifter hanteras inom offentlig sektor. Samtidigt utvecklas rättsläget kontinuerligt genom domstolsavgöranden, tillsynsbeslut och ny lagstiftning, vilket ställer allt högre krav på en rättssäker och verksamhetsanpassad informationsförvaltning. För registratorer och informationsförvaltare handlar utmaningen inte bara om att följa GDPR, utan om att göra väl avvägda juridiska bedömningar i gränslandet mellan dataskydd, offentlighetsprincip och arkivlagstiftning. I denna föreläsning går Sofia Donner igenom aktuella rättsfall, ny praxis och centrala gränsdragningar som påverkar hanteringen av personuppgifter i offentlig sektor. Med fokus på dagens digitala informationsförvaltning får du ökad förståelse för hur regelverken samspelar och vilka juridiska överväganden som behöver göras för att skapa en långsiktigt rättssäker informationshantering. 

• Hur kan behandlingsregister (ROPA) och klassificeringsstruktur samspela för att skapa en mer effektiv, strukturerad och rättssäker informationshantering?
• Vilken praktisk nytta ger ett väl genomarbetat behandlingsregister och hur kan det användas som ett levande verktyg i verksamheten?
• Registerutdrag och begäran om allmän handling, vilka skillnader finns och vilka risker uppstår när processerna blandas ihop?
• Vad kan registratur, arkiv och dataskydd lära av varandra och hur skapas ett gemensamt språk för en mer sammanhållen informationsförvaltning?

Dataskydd handlar i grunden om att skapa strukturer och arbetssätt som fungerar i praktiken. För registratorer och informationsförvaltare finns stora vinster när dataskydd, registratur och arkiv samverkar och drar nytta av varandras arbetssätt och perspektiv. Behandlingsregister och klassificeringsstrukturer beskriver ofta samma informationsmängder men med olika begrepp och syften. Hur kan dessa perspektiv förenas för att skapa effektivare processer, högre kvalitet och bättre regelefterlevnad? Med utgångspunkt i erfarenheter från ett stort antal myndigheter och kommunala verksamheter visar Dani Cohen hur ett verksamhetsnära dataskyddsarbete kan bidra till en mer sammanhållen och hållbar informationsförvaltning där juridiska krav omsätts i praktiska arbetssätt.

• Vilka nya juridiska frågeställningar uppstår vid utveckling och användning av generativ AI i offentlig sektor?  
• När blir AI-genererat material en allmän handling och hur påverkas offentlighetsprincipen?  
• Hur påverkas hanteringen av allmänna handlingar och arbetet med diarieföring, bevarande och gallring när AI används i verksamheten?  
• Transparens, dokumentation och ansvar – vilka krav ställs för att säkerställa en rättssäker och spårbar informationshantering?  
• eSams viktigaste slutsatser och rekommendationer – hur kan offentlig sektor skapa hållbara arbetssätt för framtidens AI-användning? 

När AI blir en alltmer integrerad del av offentlig verksamhet uppstår nya juridiska frågor kring allmänna handlingar, dokumentation och informationshantering. Hur påverkas offentlighetsprincipen när AI används för att utveckla tjänster eller generera innehåll? När blir information en allmän handling och vilka krav ställs på registrering, bevarande och gallring? Med utgångspunkt i eSams arbete kring allmänna handlingar vid AI-utveckling och användning av generativ AI belyser Linda Lindström de viktigaste juridiska frågorna och slutsatserna för offentlig sektor. Föreläsningen ger dig en fördjupad förståelse för hur AI påverkar informationsförvaltningen och vilka frågor verksamheter behöver hantera redan idag. 

• Att leda förändring i en växande organisation – erfarenheter av att utveckla en modern och centraliserad registratur  
• Service och bemötande som strategiska verktyg – hur skapar vi en stödfunktion som verksamheten vill samarbeta med?  
• Digitalisering och AI i praktiken – hur nya arbetssätt och tekniska lösningar förändrar registraturens uppdrag och möjligheter  
• Mål, nyckeltal och uppföljning – hur kan statistik och gemensamma mål användas för att driva utveckling och skapa engagemang?  
• Från silos till samverkan – hur ett långsiktigt förändringsarbete stärker kvalitet, arbetsmiljö och informationshantering i hela organisationen 

Att utveckla en registratur handlar om betydligt mer än nya system och digitala verktyg. För att lyckas krävs ett tydligt ledarskap, gemensamma mål och en kultur där service, kvalitet och ständiga förbättringar genomsyrar verksamheten. Samtidigt förändras uppdraget i takt med digitalisering, AI och ökade förväntningar från både verksamhet och invånare. I denna föreläsning delar Fredrik Mejster med sig av erfarenheter från Uppsala kommuns förändringsresa, där centralisering, tydligare roller, mål- och kvalitetsstyrning samt ett ökat fokus på service och bemötande har lagt grunden för en modern registratur med en starkare strategisk roll. 

• Hur arbetar Polismyndigheten med kontinuitetshantering för att registraturen ska fungera även vid störningar, kriser och hög belastning?
• Från plan till vardag – hur omsätts beredskap i gemensamma arbetssätt, rutiner och ansvar i en geografiskt spridd organisation? 
• Att minska sårbarheten – erfarenheter av att skapa robusta processer, tydliga roller och gemensamma arbetssätt
• Samverkan mellan registratur, informationshantering och verksamheten – nycklar till att upprätthålla kontroll och rättssäkerhet även under press

Hur säkerställer man att registraturen fortsätter fungera när verksamheten sätts under press? För en stor myndighet med verksamhet på många orter handlar kontinuitet inte bara om beredskap, utan också om att skapa gemensamma arbetssätt, tydliga ansvar och enhetliga processer som fungerar oavsett var i organisationen arbetet bedrivs. Under detta pass delar Polismyndigheten med sig av sina erfarenheter av att bygga en robust och motståndskraftig registratur som fungerar både i vardagen och när verksamheten sätts på prov. Med utgångspunkt i konkreta exempel får du ta del av arbetssätt, utmaningar och lärdomar som kan stärka den egna verksamhetens beredskap, kontinuitet och motståndskraft

• Hur förändras registratorrollen när informationssäkerhet, digitalisering och AI ställer nya krav på informationshanteringen?
• Registraturen som strategisk funktion, hur skapas kvalitet, rättssäkerhet och spårbarhet genom hela informationslivscykeln?
• Nya arbetssätt och kompetenser, vilka förmågor behöver utvecklas för att möta framtidens krav?
• Samverkan med arkiv, juridik, IT och verksamhet, hur bygger vi en gemensam och hållbar informationsförvaltning?

Digitalisering, AI, ökade krav på informationssäkerhet och en mer komplex omvärld förändrar förutsättningarna för registraturens uppdrag. 
Hur utvecklas registratorrollen när kraven på samverkan, säkerhet och långsiktigt informationsansvar blir allt större, och vilka kompetenser och arbetssätt krävs för att möta morgondagens utmaningar?
I detta panelsamtal möts olika erfarenheter och perspektiv i en gemensam diskussion om hur registratorrollen, informationshanteringen och organisationens arbetssätt kan utvecklas för att möta framtidens krav på säkerhet, kvalitet och hållbarhet.

• När känslorna tar över – konkreta strategier för att hantera arga, krävande och ifrågasättande personer med lugn och professionalism  
• Att sätta gränser utan att skapa konflikt – så kommunicerar du myndighetens beslut tydligt, respektfullt och med bibehållen servicekänsla  
• Svåra samtal och besvärliga besked – praktiska verktyg för att minska missförstånd och skapa bättre dialog även när svaret är nej  
• När pressen blir hög – hur du behåller ditt lugn, hanterar stress och står stadigt även i konfliktsituationer  
• Professionellt bemötande i praktiken – hur du bygger förtroende, stärker din egen trygghet och hanterar utmanande möten utan att ta dem personligt  

Registratorn är ofta den första kontakten med myndigheten och möter dagligen människor med höga förväntningar, starka känslor och komplexa frågor. Hur bemöter du irritation, frustration och konflikter på ett professionellt sätt utan att ge avkall på rättssäkerhet eller myndighetsuppdraget? Under den här föreläsningen får du konkreta verktyg för att kommunicera tydligt, sätta gränser med respekt och behålla lugnet även när situationen blir utmanande. 

• Registratorns roll i en orolig omvärld – varför blir informationshanteringen en strategisk förmåga när samhället utsätts för påfrestningar?  
• Från vardag till höjd beredskap – vilka grundprinciper skapar en informationshantering som håller i hela hotskalan? 
• Att prioritera rätt under press – vilka funktioner måste fungera för att säkerställa ledning, rättssäkerhet och spårbarhet?  
• Från personberoende till motståndskraft – hur skapas robusta arbetssätt genom tydliga roller, övning och gemensamma strukturer?  
• Försvarsmaktens viktigaste lärdomar – konkreta perspektiv för att stärka registraturens beredskap, kontinuitet och långsiktiga förmåga 

Det säkerhetspolitiska läget har förändrats och kraven på offentlig sektor ökar. Registratur och informationsförvaltning är inte längre enbart administrativa funktioner, utan en förutsättning för ledning, rättssäkerhet och samhällets förmåga att fungera även under svåra förhållanden. Hur bygger vi en verksamhet som står emot påfrestningar och kan upprätthålla kontroll när förutsättningarna snabbt förändras? Under denna föreläsning delar Försvarsmakten med sig av sina principer för att skapa en robust och beredskapsstark registratur och informationsförvaltning. Du får ta del av strategiska arbetssätt och konkreta lärdomar som stärker registraturens beredskap, kontinuitet och långsiktiga motståndskraft.

• Skillnaden mellan vad myndigheten behöver för att säkerställa bevis i verksamheten och vad som behöver bevaras ur en arkivrättslig synvinkel
• Hur kan arkivet bidra till tillit i den digitala förvaltningen – och vad krävs för att elektroniskt underskrivna handlingar ska bevaras över tid?
• Vägledning och rekommendationer för att bevara elektroniskt underskrivna handlingar

Elektroniskt underskrivna handlingar väcker många frågor om bevisvärde, tillförlitlighet och långsiktigt bevarande. Under föreläsningen ger Riksarkivet en inblick i hur arkivlagstiftningens krav samspelar med verksamhetens behov av bevisvärde här och nu, och i myndighetens ansvar att bevara handlingar för framtiden. Du får ta del av Riksarkivets pågående arbete med en vägledning och ett rättsligt ställningstagande kopplat till tryckfrihetsförordningens definition av allmän handling – och vad detta innebär i praktiken för myndigheter som hanterar elektroniska underskrifter.
Riksarkivet arbetar löpande med att tydliggöra de rättsliga och praktiska förutsättningarna för ett långsiktigt bevarande av elektroniskt underskrivna handlingar. Föreläsningen fokuserar på arkivperspektivet men inte tekniska krav och metoder för att upprätthålla elektroniska underskrifter, eller vad som behöver undertecknas.

• Hur kan registratorn komma in tidigare i digitaliseringsprojekt och bidra till hållbara informationsflöden redan från start?  
• Metadata, sökbarhet, bevarande och gallring – vilka krav behöver ställas för att säkerställa långsiktigt hållbara lösningar?  
• Informationshanteringsplanen som strategiskt styrdokument – hur används den för att stödja utveckling och förändring?  
• Hur undviker vi att nya system och digitala arbetssätt skapar framtidens arkiv- och informationshanteringsproblem?  
• Samverkan mellan registratur, arkiv, juridik, IT och verksamhet – hur bygger vi hållbara digitala lösningar genom gemensamt ansvar och tidiga vägval? 

Digitaliseringen skapar stora möjligheter, men ställer också nya krav på hur information ska kunna registreras, bevaras, återsökas och gallras över tid. Alltför ofta uppmärksammas informationshantering först när ett nytt system eller en digital tjänst redan är på plats, vilket riskerar att skapa kostsamma anpassningar och långsiktiga utmaningar för både verksamhet och arkiv. För att bygga hållbara lösningar behöver informationshanteringen finnas med redan från början. Arkivering by Design innebär att krav på registrering, metadata, bevarande och gallring integreras tidigt i utvecklingen av digitala arbetssätt och system. I denna föreläsning visar Caspar Almalander hur registratorn kan ta en strategisk roll som kravställare och samarbetspartner i digitaliseringsprojekt. Genom tidiga vägval och nära samverkan mellan registratur, arkiv, juridik, IT och verksamhet skapas förutsättningar för en långsiktigt hållbar och rättssäker digital informationshantering.