• Uppsala växer, idrotten likaså – vi utvecklar vårt samhälle
• Att genom ett helhetsgrepp på samhällsbyggnad, idrott och fritid skapa en attraktiv kommun som erbjuder en god livsmiljö
• Hur vi har tagit fram en idrotts- och anläggningsstrategi med fokus på ökad hälsa och välmående för många
• Detta är vår gemensamma lokalförsörjningsplan för idrott/fritid, barn/utbildning och särskilda boenden – vinsterna med en kommungemensam planering
• Delningsekonomiska strategier och samutnyttjande – hur ett nytänk i planeringen kan leda till effektiva ytor och anläggningar för flera målgrupper
• Att jobba med nya lösningar för nya behov – ekonomiskt och socialt hållbar anläggningsutveckling med fokus på att nå ut till nya målgrupper

• Vilka tendenser ser vi idag vad gäller utformningen av gränsöverskridande idrotts-, fritids- och kulturanläggningar?
• Hur utformar du en flexibel anläggning utifrån nya krav och behov?
• Hur når du en miljö- och klimatmässigt hållbar anläggning? Materialval, energiförbrukning, samlagda arenor för miljövinster
• CIK – Centrum för idrott och kultur i Knivsta – ett lyckat projekt baserat på innovativ samverkan

• Varför fungerar olika föreningar och deras idrottsliga miljöer olika bra?
• Vilka faktorer ligger bakom en god idrottslig miljö?
• Hur stor betydelse har de materiella resurserna såsom goda anläggningar för en god idrottslig miljö?
• Hur kan du få helheten att fungera så att du som kommun och föreningarna samverkar effektivt i skapandet av framtidens idrottsverksamhet och anläggning?

• Hur god samverkan baserat på dialog och delaktighet har bidragit till utveckling för såväl individer som för kommunen som helhet
• Hur vi arbetar med samverkan i praktiken med föreningar och näringsliv för en lyckad arena- och destinationsutveckling
• Att aktivt arbeta för att föreningarna ska hålla en god kvalitet i sin verksamhet med inkluderande och goda idrottsliga miljöer som attraherar nya målgrupper

• Sambanden mellan fysisk aktivitet och vistelse i naturen för människors psykiska och fysiska hälsa
• Att utifrån en helhetssyn på folkhälsa, fysisk aktivitet och behovet av ökad utevistelse skapa attraktiva miljöer och områden för många
• Att utveckla möjligheter till dagligt friluftsliv baserat på en nära dialog med skola, föreningar och boende
• Så har ”Sveriges friluftskommun 2018” utvecklat attraktiva, tillgängliga och trygga friluftsområden

• Active living – staden, livsmiljöer, fysisk aktivtet, idrott och folkhälsa för invånarna – hur ser behoven ut 2030?
• Om vi vill skapa en aktiv stad som främjar rörelse, lek och fysisk aktivitet – vad behöver vi göra då?
• Hur ser invånarnas behov ut? Vad saknas och vad kan utvecklas i framtiden?
• Så utvecklar du aktiva bostads- och stadsområden där fysisk aktivitet är en primär del av den tidiga planeringen
• Den gröna och aktiva staden och ytor för fysisk aktivitet och rekreation

• Samhällstrender såsom demografiutvecklingen, digitalisering och individualisering som påverkar fritid och idrott
• Vem planerar vi idrott, fritid och anläggningar för i framtiden?
• Vilka förändringar i den föreningsorganiserade idrotten står vi inför?
• Hur utvecklas våra sätt att samverka med olika aktörer inom idrott och fritid?
• Trendspaning – fritids- och idrottsmönster idag och i framtiden

• Hur få in jämlikhet och jämställdhet inom idrott och fritid?
• Hur planerar du för en jämställd idrottsutveckling? Vad krävs i form av styrmedel och incitament för att få till en förändring?
• Jämställd användning av spontanidrottsytor och trygga egenorganiserade idrottsaktiviteter – ta del av goda erfarenheter

Sveriges mest jämställda idrottskommun 2019

• Hur ett mångårigt påverkansarbete, drivet av ideella krafter, banat väg för en markreservation i syfte att lindra anläggningsbristen
• Ungas behov i fokus – så har de unga varit delaktiga i planeringen av den framtida anläggningens innehåll
• Goda erfarenheter av hur privata initiativ kan lindra bristen på idrottshallar, speciellt idéburna organisationer med ett tydligt uppdrag att möta unga människors aktuella behov

• Konståkning är världens största vinteridrott och växer näst mest i Sverige
• Hur konståkningen blivit en viktig samhällsresurs då idrotten bygger starka individer, framför allt unga tjejer/kvinnor
• Så ser vi på behovet av anläggningar inom vår idrott och den stora avsaknad av anpassade anläggningar och miljöer för våra behov
• Framtidens isytor och ishallar – att skapa tiillgängliga och anpassade anläggningar för alla

• Så utvecklar du idrottshallar som tillgodoser såväl skolans som föreningars och medborgares behov
• Att kombinera olika verksamheter i gemensamma projekt
• Dialogprocessen bakom framtagandet av idrottshallen för att lyfta in såväl idrott/fritids som skolans behov

• Att sätta miljö i fokus vid utveckling av framtidens konstgräsplaner i staden
• Så har vi genom samlat ansvar drivit utvecklingsfrågor kring konstgräs
• Hur vi arbetar med kravställan i upphandling av konstgräsplaner för att säkra en mininal miljöpåverkan
• Pågående ny- och omläggning av runt 100 konstgräsplaner i Stockholms stad – ta del av erfarenheter