Linda Peltonen har en lång bakgrund och erfarenhet av att vara ledare och chef inom kultur- och fritidssektorn. Idag är Linda kultur- och fritidsdirektör i en av landets snabbast växande kommuner – Haninge. Hon är ledaren som vågar lyfta även på tunga stenar för att organisationen och verksamheterna ska utvecklas åt rätt håll. Linda har under sin tid i Haninge drivit igenom en ny organisation, implementerat ett nytt idrottspolitiskt program, en anläggningsstrategi och flera viktiga investeringar för att Haninges idrotts- och fritidsutbud ska växa i takt med antalet invånare. Linda leder även arbetet med flera stora koncernövergripande utvecklingsprocesser och nu tar man tillsammans med politiken sikte på att i framtiden utveckla Haninge som en stark idrottskommun.

I april i år presenterade Centrum för idrottsforskning rapporten ”Idrottsanläggningar – i dag och i morgon: Om behov, tillgänglighet och konkurrerande intressen.” I rapporten – som tillkom på uppdrag av regeringen bidrar forskare och experter med kunskap och perspektiv i frågor rörande anläggningar och ytor för idrott och fysisk aktivitet. Rapporten skildrar tydligt de många behov, utmaningar och konkurrerande intressen som präglar svensk anläggningspolitik. Johan R Norberg är professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och utredare på Centrum för idrottsforskning. Under anförandet presentera han den nya anläggningsrapporten och sammanfattar dess viktigaste resultat. Han kommer även att berätta om Centrum för idrottsforsknings nya regeringsuppdrag: ”Att upprätta och driva en kunskapsplattform för anläggningar och utemiljöer för idrott och fritid.” Kan detta bli ett första steg mot en nationell strategi för fler och bättre anläggningar och ytor för idrott och fysisk aktivitet?

Matteo Giusti is a researcher at Högskolan i Gävle. He has a PhD in Sustainability Science from the Stockholm Resilience Centre and over the past 10 years, he has studied how to cities and towns that allow people to value nature enough to protect it. How do people connect to nature and what kind of experiences they need to do so? And how can the everyday habitat promote social wellbeing and ecological health at the same time? These are some of the questions driving Matteo’s research, writing, and public speaking. He aims to promote sustainable civilizations by unifying human and natural habitats. He combines psychology, spatial design, sustainability science, and systems thinking to find ways to develop sustainable civilizations. He collaborates with educational organisations, architecture firms, and urban planning offices to implement his research in practice.

I Göteborgs Stad arbetar man för en jämlik stad, där alla skall ha möjlighet till rörelseglädje och möjlighet till en aktiv fritid, oavsett var man bor någonstans och oavsett socioekonomi. Det handlar om att skapa lekfulla och attraktiva mötesplatser, där effekten blir som störst för dem som behöver det allra bäst. Staden utvecklar nu Kvibergs Park som är en av Sveriges främsta mötesplatser där idrott, hälsa, kultur och utbildning förenas. Här skapas glädje, gemenskap och meningsfull fritid som bidrar till livskvalité och livslångt lärande för alla. Göteborgs stad har också byggt trygga spontanytor med ett nytänkande som skapat mötesplatser både över såväl generationsgränser som könsgränser och där man har låtit unga tjejer och barn bli tongivande i utformningen av ytorna. Göteborg stad har i flera år vunnit priset som årets Idrottsstad och år 2021 kom staden på tredje plats. I föreläsningen möter du Annika Svensson och Ulrika Eldkrona från Göteborgs stad. Annika har under de senaste sju åren har arbetat med verksamhetsutveckling och bland annat ansvarat för framtagandet av behovsbeskrivningar för arenor, motionsanläggningar, bad, is– och sporthallar. Ulrika har under de senaste fyra åren har arbetat som verksamhetsutvecklare och har ansvarat för utvecklingen av Kvibergs Park. Hon har sedan tidigare med sig en lång erfarenhet som projektledare inom Göteborgs Stad där hon arbetat med utvecklingsprojekt, internationella samarbetsprojekt inom både kultur och evenemang.

I Göteborgs Stad arbetar man för en jämlik stad, där alla skall ha möjlighet till rörelseglädje och möjlighet till en aktiv fritid, oavsett var man bor någonstans och oavsett socioekonomi. Det handlar om att skapa lekfulla och attraktiva mötesplatser, där effekten blir som störst för dem som behöver det allra bäst. Staden utvecklar nu Kvibergs Park som är en av Sveriges främsta mötesplatser där idrott, hälsa, kultur och utbildning förenas. Här skapas glädje, gemenskap och meningsfull fritid som bidrar till livskvalité och livslångt lärande för alla. Göteborgs stad har också byggt trygga spontanytor med ett nytänkande som skapat mötesplatser både över såväl generationsgränser som könsgränser och där man har låtit unga tjejer och barn bli tongivande i utformningen av ytorna. Göteborg stad har i flera år vunnit priset som årets Idrottsstad och år 2021 kom staden på tredje plats. I föreläsningen möter du Annika Svensson och Ulrika Eldkrona från Göteborgs stad. Annika har under de senaste sju åren har arbetat med verksamhetsutveckling och bland annat ansvarat för framtagandet av behovsbeskrivningar för arenor, motionsanläggningar, bad, is– och sporthallar. Ulrika har under de senaste fyra åren har arbetat som verksamhetsutvecklare och har ansvarat för utvecklingen av Kvibergs Park. Hon har sedan tidigare med sig en lång erfarenhet som projektledare inom Göteborgs Stad där hon arbetat med utvecklingsprojekt, internationella samarbetsprojekt inom både kultur och evenemang.

Rörelserikedom (physical literacy) kan ses som varje människas kompetens, självförtroende och motivation till rörelse som påverkar möjligheterna att delta och interagera med andra människor i olika sammanhang. I Umeå var man tidiga med att uppmärksamma rörelserikedom och bland mycket annat ett råd för rörelserikedom har startats av olika aktörer. Under anförandet berättar Ola Svensson, Umeå kommun och Tom Englén, Change the Game, om resan som kommunen har gjort tillsammans med sina samarbetspartners. Du får höra om vad rörelserikedom är samt utvecklingen av Norra Ön som en hållbar stadsdel med rörelserikedom i fokus. Rörelserikedom i stadsplaneringen ger många positiva följder. Genom att planera för bebyggelse med vardagsrörelse i fokus får man en ekologisk hållbar stad, en jämställd och socialt hållbar stad. Det bidrar också till bättre folkhälsa genom att man utvecklar en stad som tar problemen med stillasittande på allvar och tar fram konkreta åtgärder för att vända den utvecklingen. Umeå kommun har förutom sin satsning på rörelserikedom blivit utsedd till ”Årets idrottskommun” två år i rad (2021 och 2020).

Rörelserikedom (physical literacy) kan ses som varje människas kompetens, självförtroende och motivation till rörelse som påverkar möjligheterna att delta och interagera med andra människor i olika sammanhang. I Umeå var man tidiga med att uppmärksamma rörelserikedom och bland mycket annat ett råd för rörelserikedom har startats av olika aktörer. Under anförandet berättar Ola Svensson, Umeå kommun och Tom Englén, Change the Game, om resan som kommunen har gjort tillsammans med sina samarbetspartners. Du får höra om vad rörelserikedom är samt utvecklingen av Norra Ön som en hållbar stadsdel med rörelserikedom i fokus. Rörelserikedom i stadsplaneringen ger många positiva följder. Genom att planera för bebyggelse med vardagsrörelse i fokus får man en ekologisk hållbar stad, en jämställd och socialt hållbar stad. Det bidrar också till bättre folkhälsa genom att man utvecklar en stad som tar problemen med stillasittande på allvar och tar fram konkreta åtgärder för att vända den utvecklingen. Umeå kommun har förutom sin satsning på rörelserikedom blivit utsedd till ”Årets idrottskommun” två år i rad (2021 och 2020).

Idrotten har en särskild uppgift att skapa sammanhang och inkludera i kommuner. Men hur skapas tillgängliga och attraktiva idrottsmiljöer som aktivt minskar hinder som står i vägen för fler att delta? Upplands Väsby kommun har satsat på utveckling av idrotten med ny fotbollshall och nya konstgräsplaner utomhus samt nytt kommunalt ridhus med stall och cafeteria. Parallellt har kommunen gjort en satsning på utveckling av nya spontanaktivitetsytor. Johanna Dermer är enhetschef idrott och fritid i Upplands Väsby kommun och Frida Jonsson är utredare i Upplands Väsby kommun. De berättar om arbetet bakom denna satsning och hur man i samverkan med föreningar och medborgare skapar tillgängliga och inkluderande idrottsmiljöer och en mångfald i anläggningsutbudet.

Idrotten har en särskild uppgift att skapa sammanhang och inkludera i kommuner. Men hur skapas tillgängliga och attraktiva idrottsmiljöer som aktivt minskar hinder som står i vägen för fler att delta? Upplands Väsby kommun har satsat på utveckling av idrotten med ny fotbollshall och nya konstgräsplaner utomhus samt nytt kommunalt ridhus med stall och cafeteria. Parallellt har kommunen gjort en satsning på utveckling av nya spontanaktivitetsytor. Johanna Dermer är enhetschef idrott och fritid i Upplands Väsby kommun och Frida Jonsson är utredare i Upplands Väsby kommun. De berättar om arbetet bakom denna satsning och hur man i samverkan med föreningar och medborgare skapar tillgängliga och inkluderande idrottsmiljöer och en mångfald i anläggningsutbudet.

Bättre tillgänglighet innebär bättre idrott för fler. Hur kommer sig det då att så många idrottsanläggningar inte är tillgängliga för alla? Hur kan det bli bättre? Vad kan du som kommun göra med enkla medel för att röja flertalet hinder för tillgänglighet i idrottsanläggningar? Under föreläsningen ger Åsa Llinares Norlin ger en del av svaren. Åsa är ordförande i Svenska Parasportförbundet sedan tre år tillbaka och har dessförinnan haft olika roller i förbundsstyrelsen under snart 10 år. Hon är också ordförande i Sveriges Paralympiska kommitté. Åsa har arbetat inom flera led inom idrotten både på föreningsnivå till nationell nivå. Hon är före detta paralympier i segling och deltog i Atlanta 1996.

Täby kommun har uppmärksammats för att vara en mycket god idrottskommun med ett rikt friluftsliv. Kommunen växer och därmed behovet av idrottsanläggningar. Nu gör Täby kommun en storsatsning på anläggningssidan där det idrottspolitiska programmet har översatts till en ambitiös anläggningsplan. Flertalet idrottsanläggningar är under utredning och byggnation. Först ut är Täby simhall som invigs till hösten 2022. Ingemar berättar om erfarenheter och lärdomar från kommunens anläggningsresa.

Årets föreläsning om friluftsliv spanar på framtiden, vad kan vi lära av coronapandemin? Vad är på gång? Hur ska vi arbeta med friluftsliv framöver? Hur påverkas friluftslivet av planer, program eller pågående markanvändning? Hur förändras friluftslivet och dess förutsättningar över tid? Hur kan vi stärka det vardagsnära och tätortsnära friluftslivet? I föreläsningen möter du Johan Faskunger som är forskare, utredare och en mycket uppskattad föreläsare inom fysisk aktivitet och samhällsplanering. Johan arbetar för närvarande som utredare på Svenskt Friluftsliv. Du möter också Josefine Åhrman som är generalsekreterare för Svensk Friluftsliv. Josefine kommer senast från tjänsten som idrotts- och fritidschef i Uppsala kommun.

Årets föreläsning om friluftsliv spanar på framtiden, vad kan vi lära av coronapandemin? Vad är på gång? Hur ska vi arbeta med friluftsliv framöver? Hur påverkas friluftslivet av planer, program eller pågående markanvändning? Hur förändras friluftslivet och dess förutsättningar över tid? Hur kan vi stärka det vardagsnära och tätortsnära friluftslivet? I föreläsningen möter du Johan Faskunger som är forskare, utredare och en mycket uppskattad föreläsare inom fysisk aktivitet och samhällsplanering. Johan arbetar för närvarande som utredare på Svenskt Friluftsliv. Du möter också Josefine Åhrman som är generalsekreterare för Svensk Friluftsliv. Josefine kommer senast från tjänsten som idrotts- och fritidschef i Uppsala kommun.