Ventilationens roll i en hälsosam inomhusmiljö

Ventilationens roll i en hälsosam inomhusmiljö – och inspektörernas avgörande insats.

Ventilation är en avgörande faktor för luftkvaliteten och människors hälsa. Men vad krävs egentligen för att säkerställa en fungerande ventilation i en tid då byggnader blir allt tätare och kraven på energieffektivitet ökar? Vi intervjuar Åke Möhring från SWESIAQ om de största utmaningarna – och varför miljö- och hälsoskyddsinspektörernas arbete är viktigare än någonsin.

Hur ser situationen ut idag när det gäller ventilation i svenska byggnader?
Vi har fortfarande många hus och lägenheter som ventileras genom självdrag eller frånluftssystem som inte fungerar enligt dagens ventilationskrav för att erhålla en acceptabel innemiljö. Men även tilluftssystemen har många brister, antingen på grund av otillräckligt underhåll eller föråldrade system. Men det är inte alltid så lätt att upptäcka problemen. Luftkvalitet är något som påverkar oss gradvis, och om bristerna inte syns direkt kan de lätt förbises – tills människor börjar må riktigt dåligt.

Här spelar miljö- och hälsoskyddsinspektörer en oerhört viktig roll. De är ofta de första som får signaler om att något inte står rätt till, och det är deras skarpa blick och breda kunskap som gör att problem kan identifieras och åtgärdas innan de eskalerar. Genom att kombinera sin erfarenhet med mätmetoder kan de säkerställa att ventilationslösningar faktiskt fungerar i praktiken, inte bara på ritningen.

Vilka hälsorisker är kopplade till dålig ventilation?
Dålig ventilation är ofta en osynlig hälsorisk. Det kan leda till trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter, men också mer långsiktiga effekter som försämrade luftvägar och ökad mottaglighet för infektioner. Det är lätt att avfärda inomhusluftens påverkan när symptomen är diffusa – och det är just därför inspektörernas arbete är så viktigt. De har den expertis som krävs för att koppla ihop symtom och byggnadsmiljö, och de kan lagmässigt driva igenom åtgärder som verkligen gör skillnad.

Vi ser också att fukt och dålig ventilation ofta hänger ihop. Om luften inte cirkulerar ordentligt kan fukt stanna kvar i byggnaden och skapa en grogrund för mögel. Mögelsporer kan i sin tur orsaka långvariga hälsoproblem, särskilt för barn och personer med känsliga luftvägar. Att upptäcka och åtgärda ventilation som inte fungerar optimalt är därför en av de viktigaste insatserna för en hälsosam inomhusmiljö.

Vilka är de vanligaste misstagen när det gäller ventilation i byggnader?
Ett vanligt misstag är att man förlitar sig på att en byggnad har ett fungerande ventilationssystem och därmed utgår från att luftomsättningen är tillräcklig. Men ett system som inte är anpassat efter hur byggnaden används är alltid undermåligt. Sedan pratar man mycket om luft in och luft ut när problemet kan vara hur luften omsätts i rummet, att det tex inte uppkommer kortslutning av luften och den sprids på rätt sätt genom rummet.

Ett annat problem är att man i samband med energieffektivisering ofta strävar efter att minska värmeförluster genom att göra byggnader tätare, men utan att samtidigt förbättra ventilationen. Inspektörer ser ofta detta i sitt arbete – byggnader som har renoverats för att bli mer energisnåla men där luftflödet har blivit sämre, vilket i slutändan kan leda till ökade hälsoproblem.

Hur kan miljö- och hälsoskyddsinspektörer arbeta mer effektivt med ventilationsfrågor?
Det arbete som inspektörerna gör är otroligt värdefullt, men också komplext. De ska inte bara förstå och tolka tekniska mätvärden – de måste också kunna ställa krav som är både realistiska och effektiva för att åstadkomma förbättringar. Man måste också inse att problemet kan bero på olika faktorer, man kanske måste åtgärda flera saker för att få ett bra klimat.

En viktig utgångspunkt är att granska OVK (Obligatorisk Ventilationskontroll) och se om eventuella anmärkningar har åtgärdats. Men utöver det är inspektörernas praktiska erfarenhet avgörande. De vet att det inte räcker med siffror på ett papper – det handlar om att förstå hur ventilationen faktiskt upplevs av de som vistas i byggnaden. Här är inspektörernas dialog med fastighetsägare och verksamhetsutövare central, eftersom det inte alltid handlar om att byta ut hela system, utan ofta kan det räcka med att justera, underhålla och optimera befintliga lösningar.

Inspektörerna är också en länk mellan forskning och verklighet. De ser vad som fungerar i praktiken och kan bidra med värdefull feedback till forskare och beslutsfattare för att utveckla bättre riktlinjer och regelverk.

För att underlätta framtagande av innemiljöproblemen så bör det finnas krav på innemiljöutredare att de har rätt kunskaper och inte bara är expert inom ett problem. SWESIAQ håller på att ta fram en typ av certifiering av miljöutredare för att man ska veta att de har en mångsidig kunskap om mätning och problemställning inom de olika problemen som kan finnas i en byggnad.

Vilken roll spelar ventilation i smittspridning och hur har pandemin påverkat synen på ventilationssystem?
Pandemin satte ventilation i fokus på ett sätt vi inte har sett tidigare. Vi vet idag att luftburna virus kan spridas via ventilationen, och det har lett till att fler har börjat fråga sig: Hur bra fungerar egentligen vårt ventilationssystem?

Vi ser en tydlig ökning av intresset för att använda smarta sensorer och realtidsmätning för att övervaka luftkvaliteten. Här kan inspektörer spela en viktig roll genom att förespråka och granska hur nya tekniska lösningar implementeras. Det är lätt att säga att en byggnad har ”bra ventilation”, men vad betyder det i praktiken? Har vi data som visar hur luftomsättningen faktiskt ser ut under olika tider på dygnet? Vi behöver myndighetsvärden på olika parametrar för att kunna ställa krav på att åtgärder måste utfärdas, det går inte att säga att luftflödet är för lågt.

Vad behöver inspektörer ha koll på framöver?
Framtiden för ventilationslösningar är digital och dynamisk. Sensorer och AI-baserad styrning blir allt vanligare, vilket innebär att inspektörer (och driftpersonal) kommer att behöva mer kunskap om dessa system för att kunna bedöma om de fungerar optimalt.

En annan utmaning är klimatförändringarna. Vi ser redan idag att högre temperaturer och förändrade fuktförhållanden kan påverka inomhusklimatet och ventilationens effektivitet. Det gör att inspektörer kommer att behöva ha en bredare förståelse för hur ventilation samverkar med byggnadens utformning och de förändringar som sker i vårt klimat. Med varmare somrar så kommer det att krävas komfortkyla i olika bostäder inom en snar framtid. Detta blir ett nytt område för inspektörerna att få kunskaper i.

Vad hoppas du att deltagarna tar med sig från konferensen?
Att de känner att deras arbete är uppskattat och att de får med sig konkreta verktyg och insikter som hjälper dem i deras viktiga arbete. Miljö- och hälsoskyddsinspektörer är nyckelpersoner när det gäller att säkerställa en hälsosam inomhusmiljö, och den kunskap de har – både om regelverk, teknik och hur ventilation fungerar i praktiken – är ovärderlig. Viktigt är att de ska få insikt i att de inte ska utföra alla mätningar utan de ska förstå att något är fel med innemiljön, sedan ska fastighetsägaren utföra mätningar och ta fram underlag för hur man ska åtgärda problemen tillsammans med inspektören.

Jag hoppas också att vi kan ha en diskussion om hur vi kan samarbeta bättre mellan forskning, tillsyn och fastighetsägare för att skapa långsiktigt hållbara lösningar.

Intervju är gjord av Stina Åkerstedt Ability Partner