Anpassad skola 2026

• Vad innebär värdeskapande lärande i en anpassad skola och hur gör vi lärandet relevant och motiverande för varje elev?
• Hur tränar vi våra elever för livet utanför skolans väggar redan från årskurs 1?

• Vad är begripligt  och för vem, när vi undervisar i en komplex verklighet?

• Hur kan vi förena framtidsfärdigheter med fördjupade ämneskunskaper?

Vad innebär värdeskapande lärande i en anpassad skola, och hur kan vi genom medvetna didaktiska val skapa undervisning som förenar ämneskunskaper, delaktighet och framtidsfärdigheter?

I denna föreläsning tar Denice Sverla med oss in i kärnan av meningsskapande undervisning, ett lärande som inte stannar vid skolbänken utan som gör skillnad i världen utanför.

Frågan om värdeskapande lärande verkligen fungerar för alla berörs, liksom hur vi kan skapa undervisning som både stärker elevernas ämneskunskaper och tränar deras förmåga att agera i en komplex verklighet. Hur gör vi lärandet begripligt, relevant och motiverande för varje elev?

Med utgångspunkt i den anpassade skolans uppdrag visar Denice hur vi kan låta eleverna bidra, stärka kommunikation, samarbete och skapa värde – för sig själva och för andra – redan från första skoldagen till den sista. Genom ett värdeskapande lärande kan vi utveckla framtidsfärdigheter, ansvarstagande och delaktighet hand i hand med ämneskunskaper.

• Reflektion som grund för professionellt omdöme – hur kan lärare synliggöra och dela sina resonemang kring elevers lärande i komplexa undervisningssituationer?
• Lesson Study som modell för kollegialt lärande – exempel på hur gemensam planering, observation och analys kan stärka samsynen kring bedömning och undervisning
• Från individuella tolkningar till gemensam förståelse – så kan kollegial analys av undervisningssekvenser bidra till likvärdighet och tillförlitlighet i bedömningen
• Att göra elevers lärande synligt – hur gemensam reflektion kan stödja utvecklingen av verktyg och språk för att beskriva progression och kunnande i anpassad skola

Hur kan lärare förstå och stödja utvecklingen av kunnande hos elever i den anpassade skolformen – och hur kan bedömning bli en del av den processen snarare än ett avslutande steg?


Utifrån forskning och praktik visar Kamilla Klefbeck hur strukturer för kollegial reflektion, gemensam planering och analys av undervisning kan bidra till att synliggöra elevers lärande och stärka lärares professionella omdöme.

Exempel från undervisning och kollegiala samtal belyser hur lärare kan skapa meningsfulla vägar för kunskapsutveckling även när lärande uttrycks på olika sätt, och hur reflekterade arbetssätt kan bidra till ökad likvärdighet och delaktighet.

• Så arbetar du med integrerade elever och flera kursplaner i samma klassrum
• Den fysiska lärmiljön som möjliggörare – hur kan klassrum och andra ytor utformas för att främja fokus, delaktighet och gemenskap i integrerad undervisning?
• Språkutvecklande och differentierad undervisning i praktiken – konkreta arbetssätt för att stödja språket samtidigt som elever möts på varierande nivåer och kursplaner
• Att bygga organisatoriska förutsättningar för inkludering – så kan lärare, speciallärare och elevhälsa planera, följa upp och lösa utmaningar
• När vardagen sätter teorin på prov – om erfarenheter, lärdomar och tips för att hålla fast vid helheten när verkligheten utmanar

På Sylteskolan i Trollhättan möts framtidens idéer om skola redan idag. Den nybyggda F–9-skolan rymmer också anpassad grundskola och särskilda undervisningsgrupper – en helhet där många olika behov och verksamheter samspelar under samma tak. Det är en stor och digitalt välutrustad skola där språkutveckling är ett av de viktigaste fokusområdena. Här lär elever från flera olika kursplaner tillsammans i samma klassrum, med en tydlig tro på att olikheter berikar och att lärande växer när elever möts utifrån sina olika förutsättningar.
Genom ett nära samarbete mellan lärare, förstelärare speciallärare och elevhälsa har skolan utvecklat arbetssätt som skapar delaktighet, struktur och trygghet för alla elever. Försteläraren Malin Borg, skaparen bakom det populära Instagramkontot Mitt integrerade klassrum, och specialläraren Carola Sterner visar hur proffessionssamverkan och gemensamt ansvar förvandlar visionen om inkludering till konkret handling i klassrummet.

Med utgångspunkt i språkutvecklande och differentierade arbetssätt delar de konkreta verktyg och erfarenheter från undervisningen – hur språk, struktur och lärmiljö kan kombineras för att stärka delaktighet, förståelse och lärande för varje elev.

• Hjärnan, NPF och lärandet – vad säger forskningen?
• Från hjärnforskning till pedagogik – hur kunskap om hjärnan och NPF kan omsättas i anpassad undervisning och lärmiljöer
• Hur påverkar psykisk ohälsa och överbelastning elevers kognitiva funktioner?
• Flickor med autism och ADHD – när svårigheterna inte alltid syns men får stora konsekvenser
• Från kartläggning till handling – att omsätta insikter i långsiktiga strategier för lärande och mående

Hur kan vi förstå elevernas beteenden, reaktioner och mående utifrån hur hjärnan faktiskt fungerar? Med utgångspunkt i forskning om hjärnan, NPF och lärande visar Kenth Hedevåg hur vi kan översätta teoretisk kunskap till praktiska och hållbara strategier i klassrummet. Han förklarar sambanden mellan kognitiva förmågor, stress och psykisk ohälsa, och belyser hur olika elever – inte minst flickor med autism eller ADHD – påverkas när kraven inte matchar deras förutsättningar. Föreläsningen ger både förklaringsmodeller och konkreta verktyg för att anpassa undervisningen, förebygga starka reaktioner och skapa bättre förutsättningar för lärande och välmående.

• Vilka särskilda utmaningar möter elevhälsoarbetet i den anpassade skolan – och vad är viktigt för att skapa strukturer för det främjande arbetet?
• Hur kan forskningen bidra till att synliggöra elevhälsoarbetet i den anpassade skolan?
• Hur kan huvudman, elevhälsa och lärare samverka för att skapa hållbara strukturer som gynnar både det individuella stödet och det främjande arbetet?
• Vilka lärdomar och framgångsfaktorer kan vägleda framtidens elevhälsoarbete i den anpassade skolan – och hur går vi från projekt till långsiktig förändring?

Elever med intellektuella funktionsnedsättningar tillhör en grupp med förhöjd risk för fysisk, psykisk och social ohälsa, särskilt när skolans stödstrukturer och lärmiljöer inte fullt ut möter deras behov. Brister i tydlighet, tillgänglighet och delaktighet kan påverka både lärandeprocesser och elevers upplevelse av sammanhang och välbefinnande.

Inom det pågående forskningsprojektet Elevhälsoarbetet – elevers hälsa och lärande i anpassad grundskola undersöks hur skolan kan fungera som en skyddsfaktor genom att utveckla ett mer främjande och förebyggande elevhälsoarbete. Syftet är att skapa hållbara strukturer som stärker sambandet mellan hälsa, delaktighet och lärande för elever i den anpassade skolan.

Hur kan forskningsresultat och praktisk erfarenhet mötas i skolvardagen – och hur kan lärare, elevhälsa och huvudman tillsammans bygga lärmiljöer där hälsofrämjande arbete blir en naturlig del av undervisningen?

Under denna föreläsning delar Malin Holmström Rising och Marlene Färnlöf aktuella insikter och reflektioner från det pågående forskningsarbetet – om hur ett långsiktigt, förebyggande och främjande elevhälsoarbete kan bidra till stärkt hälsa, delaktighet och lärande i den anpassade skolan.

• Samverkansprojektet All Inclusive – så har skola, näringsliv och region gått samman för att skapa fler APL och praktikplatser och vägar in i arbetslivet för elever från anpassad gymnasieskola
• Hållbara övergångar i praktiken – hur kan vi tillsammans lägga grunden för en smidigare och mer meningsfull väg mellan skolformer och till arbete?
• När arbetsgivare söker elever istället för tvärtom – så har projektet gjort inkludering till en självklar del av kompetensförsörjningen
• Matchning, handledarstöd och relationer som bär – vad krävs för att skapa positiva upplevelser för både elever och arbetsgivare?
• Framtidstro som drivkraft – så förändrar vi synen från omsorg till kompetens från oro till möjligheter

Väl fungerande övergångar är avgörande för att barn och unga ska få möjlighet att växa vidare – oavsett om steget går mellan skolformer eller från skola till arbetsliv. För många elever i den anpassade skolan saknas fortfarande tydliga vägar vidare och det stöd som krävs för att övergången ska bli trygg, meningsfull och leda vidare mot framtiden. En viktig del handlar om att skapa fler möjligheter till verkliga möten med arbetslivet – APL och praktikplatser som ger erfarenhet, sammanhang och framtidstro.

I Halmstad har projektet All Inclusive tagit sig an just den utmaningen. Genom samverkan mellan Halmstads kommun, Region Halland och Marknadsföreningen i Halland har man skapat en modell som både ökat antalet praktikmöjligheter och stärkt samarbetet med arbetsgivare. Med All Inclusive har Halmstad visat hur inkludering och kompetensförsörjning kan gå hand i hand – och hur samverkan kan skapa verklig skillnad för elever, skolor och företag.