Ekonom i högskolan 2026

• Hur utvecklar vi budget- och verksamhetsstyrning som stödjer långsiktiga beslut i stället för kortsiktig ekonomisk balans?
• Resursfördelning i praktiken, vilka principer skapar stabilitet, transparens och förtroende i organisationen?
• Verksamhetsplanering och uppföljning, hur skapas processer som stärker både ledningens beslutsunderlag och verksamhetens engagemang?
• Vad kännetecknar organisationer där ekonomi, planering och verksamhetsutveckling samverkar på riktigt?
• Erfarenheter och lärdomar – vilka arbetssätt håller över tid och vilka fallgropar återkommer?

Hur bygger man styrmodeller som inte bara följer upp verksamheten utan faktiskt hjälper organisationen att fatta bättre beslut?

• Karriär och ekonomkompetens – reflektioner kring hur strategier för kompetensutveckling och rekrytering kan stärka både individ och verksamhet
• Hur kan avgränsningar av roller inom ekonomiområdet förändras när analys, rådgivning och verksamhetsutveckling blir en allt större del av uppdraget till ekonomifunktionen?
• Vilka kompetenser och förhållningssätt gör ekonomer eftertraktade och hur kan du fortsätta utvecklas genom hela arbetslivet?
• Erfarenhet som möter nytänkande – hur balanserar organisationen mellan djup verksamhetskunskap, idéer om nya arbetssätt samt digital kompetens i rekrytering och rollfördelning?

Ekonomrollen inom högskolesektorn förändras i takt med att lärosätena växer och kraven på styrning och effektivisering ökar. Digitalisering och ökande behov av analys och proaktivt verksamhetsstöd påverkar både individ och organisation. Kompetensförsörjning blir i ännu högre grad en strategisk fråga, där förmågan att attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens har stor betydelse för ekonomifunktionens värdeskapande.
I denna gemensamma föreläsning möts två perspektiv. Genom erfarenheter, reflektioner och exempel får du ett antal perspektiv på hur både karriär och verksamhet kan stärkas genom rätt kompetens, kontinuerligt lärande och ett samspel mellan individens och organisationens målsättningar.

• Hur kan planerings- och budgetprocessen utvecklas för att skapa bättre dialog mellan ekonomi och verksamhet?
• Budgetdialoger som verktyg för prioritering, samsyn och gemensamt ansvarstagande
• Hur kan ekonomer bidra tidigt i budget- och planeringsprocesserna för att stärka prioriteringar, beslutsunderlag och verksamhetsstöd?
• Erfarenheter av att utveckla resursfördelning, OH-modeller och ekonomisk uppföljning för ökad transparens och förståelse
• Hur skapas en röd tråd mellan verksamhetsplan, budget, prognos och uppföljning?
• Från ekonom till strategisk verksamhetspartner, hur förändras ekonomens roll när processerna utvecklas?

Budget- och planeringsprocessen är en av ekonomifunktionens viktigaste arenor för att skapa samsyn, stödja verksamheten och lägga grunden för väl avvägda beslut. När verksamhetsplanering, resursfördelning, budget och uppföljning hänger samman skapas bättre förutsättningar för dialog, prioriteringar och välgrundade beslut på alla nivåer i organisationen. Samtidigt blir ekonomens möjlighet att bidra tidigt i planerings- och budgetarbetet allt viktigare för att stärka kvaliteten i beslutsunderlagen och skapa ett nära verksamhetsstöd. Med utgångspunkt i Lunds universitets utvecklingsarbete delar Szidonia Ruggiero med sig av erfarenheter från hur planeringsprocesserna har utvecklats för att skapa ökad transparens, stärka samspelet mellan ekonomi och verksamhet samt ge ekonomifunktionen en tydligare roll som strategiskt verksamhetsstöd.

• Att göra ekonomin begriplig – så stärker du kostnadsmedvetenheten och förståelsen för prioriteringar i organisationen
• Hur kan ekonomifunktionen bidra till bättre dialog mellan ledning och verksamhet genom tydligare ekonomiska underlag
• Erfarenheter från OsloMet – arbetssätt som stärker ekonomisk insikt och ger bättre förutsättningar för välgrundade beslut

När ekonomiska samband blir tydliga skapas bättre förutsättningar för dialog, prioriteringar och välgrundade beslut. Hur kan ekonomifunktionen bidra till ökad transparens, stärkt kostnadsmedvetenhet och en gemensam förståelse för verksamhetens ekonomiska förutsättningar? Med utgångspunkt i erfarenheter från OsloMet delar Siren Linnestad med sig av konkreta arbetssätt och perspektiv på hur resursfördelning kan användas för att ge ledning och verksamhet bättre ekonomisk överblick och mer träffsäkra beslutsunderlag.

• Hur påverkar olika finansieringsmodeller arbetet redan i ansökningsfasen
• Dokumentationskrav – vilka underlag krävs för att kostnader ska vara stödberättigade? 
• Informationskrav – vilka krav ställer EU på kommunikation och synlighet? 
• Arkiveringskrav – hur säkerställer du att projektets dokumentation finns tillgänglig även flera år efter projektslut?  

EU-finansierade projekt ställer höga krav på korrekt ekonomihantering, dokumentation och regelefterlevnad genom hela projektets livscykel. Under den här föreläsningen får du en praktisk genomgång av de områden som lägger grunden för en stark projektekonomi och minskar riskerna. Vi belyser skillnaderna mellan kostnadsbaserade projekt och Lump Sum-projekt och hur olika ersättningsmodeller påverkar både projektets ekonomi och genomförande. Du får även en ökad förståelse för hur många av reglerna i ett Grant Agreement kan förstås utifrån tre grundläggande krav: dokumentation, information och arkivering. Vi går igenom vilka underlag som krävs för att kostnader ska vara stödberättigade, bland annat personalkostnader, tidsredovisning och dokumentation för olika kostnadsslag. Du får också kunskap om EU:s krav på kommunikation och synlighet, betydelsen av EU-emblem och finansieringshänvisningar samt vilka konsekvenser brister kan få. Avslutningsvis belyser vi revisioner, arkiveringsskyldighet och riskerna med bristande dokumenthantering, samt hur du säkerställer att projektets dokumentation uppfyller kraven även flera år efter projektslut.

• Hur bygger du en fungerande samverkan mellan ekonomer, forskare, projektledning och internationella partners för att skapa ett robust projektgenomförande?
• Från Grant Agreement till projektresultat, hur omsätter du regelverk, budget och rapporteringskrav till praktisk projektstyrning genom hela projektperioden?
• Tidig uppföljning och aktiv riskhantering, så identifierar du avvikelser, förändringar och ekonomiska utmaningar innan de påverkar projektets resultat
• Gemensamma mallar, processer och arbetssätt som stärker kontroll, transparens och kvalitet i komplexa projekt med många partners
• Erfarenheter från stora Horizon-projekt, hur löpande dialog, uppföljning och aktiv projektledning skapar bättre förutsättningar för både ekonomi och projektleverans

Sveriges lantbruksuniversitet Stora EU-finansierade forskningsprojekt ställer höga krav på samverkan, styrning och uppföljning. När många internationella partners, komplexa regelverk och omfattande rapporteringskrav ska samordnas krävs ett aktivt arbetssätt för att säkerställa både projektets framdrift och ekonomiska hållbarhet. Erfarenheten visar att framgångsrika projekt bygger på kontinuerlig dialog mellan ekonomer, forskare och projektledning, där utmaningar fångas upp tidigt och hanteras innan de växer sig stora. Under föreläsningen får du ta del av erfarenheter från stora Horizon-projekt och konkreta exempel på hur Active Project Management kan stärka samverkan, minska risker och skapa bättre förutsättningar för ett framgångsrikt projektgenomförande.

• Hur kan ekonomifunktionen komplettera den årliga budgetprocessen med rullande prognoser och aktuella beslutsunderlag för att skapa bättre stöd till verksamheten?
• Vilka delar av den traditionella budgetprocessen skapar störst värde och vilka arbetssätt kan utvecklas för att frigöra tid till analys och verksamhetsutveckling?
• Hur kan mål, prognoser, resursfördelning och uppföljning användas på ett mer flexibelt sätt, även inom organisationer där budgeten fortsatt har en central roll?
• Hur förändras ekonomens roll när fokus flyttas från budgetframtagning till analys, dialog och strategiskt beslutsstöd?
• Vilka erfarenheter finns från organisationer som arbetat med Beyond Budgeting och vilka idéer och arbetssätt kan universitet och högskolor inspireras av i sin egen utveckling?

Den traditionella budgetprocessen är en viktig del av styrningen men samtidigt ökar behovet av att kunna agera snabbare i en omvärld som förändras i allt högre takt. Beyond Budgeting erbjuder inte en färdig modell för alla organisationer, utan ett nytt sätt att tänka kring styrning, uppföljning och resursfördelning. Hur kan högskolesektorn inspireras av dessa principer och stegvis utveckla arbetssätt som skapar bättre beslutsunderlag, ökad flexibilitet och mer utrymme för analys och verksamhetsutveckling?

• Konkreta AI-arbetssätt för att analysera och sammanfatta ekonomiskt underlag snabbare
• Promptteknik som ger dig träffsäkra rapporter och beslutsunderlag
• Hur du automatiserar tidskrävande moment och får tid över till analys och verksamhetsstöd
• Så kvalitetssäkrar du det AI levererar, och undviker de vanligaste fallgroparna
• Konkreta användningsområden du kan testa direkt i budgetarbete, prognoser, uppföljning och rapportering

Kraven på ekonomifunktionen ökar. Det förväntas skarpare analyser, träffsäkra beslutsunderlag och ett närmare verksamhetsstöd, samtidigt som tempot stiger. AI kan förändra arbetssättet i grunden, men för många är steget från möjlighet till praktik fortfarande stort. Var börjar man, och vilka arbetssätt ger verklig nytta?
Den här föreläsningen ger dig konkreta metoder och verktyg du kan använda redan nästa dag. Du får se hur AI tar hand om det tidskrävande, så att du kan lägga tiden där den gör störst skillnad: på analysen och omdömet.

• Hur anpassar du ekonomiska budskap till olika målgrupper och skapar större förståelse för ekonomiska förutsättningar, prioriteringar och vägval?
• Från siffror till beslut, så presenterar du analyser, budgetar och prognoser på ett sätt som engagerar, skapar förståelse och leder till handling
• Att hantera invändningar, motstånd och svåra frågor i budgetdialoger, förändringsprocesser och ekonomiska prioriteringar
• Hur använder du struktur, språk och visualiseringar för att göra komplex ekonomisk information mer tillgänglig, relevant och användbar?

I en kunskapsintensiv verksamhet möts människor med olika drivkrafter, perspektiv och sätt att ta till sig information. Ekonomens roll handlar allt mindre om att enbart leverera siffror och allt mer om att skapa förståelse, bygga förtroende och bidra till välgrundade beslut. Under detta pass får du konkreta verktyg för att kommunicera ekonomi på ett tydligt, pedagogiskt och övertygande sätt. Hur presenterar du ekonomiska frågor så att de blir begripliga, relevanta och användbara för den som ska fatta beslut eller omsätta dem i praktiken? Här får du verktyg för att kommunicera ekonomi med större genomslag. Målet med föreläsningen är att ge dig inspiration, insikt och idéer om hur du kan presentera ekonomi på ett tydligt, engagerande och målinriktat sätt för olika målgrupper. Att kunna göra just det stärker din trovärdighet och position som rådgivare och verksamhetspartner i dialogen med ledning, chefer och verksamhet.