Framtidens arkiv och informationsförvaltning 2026

• Vad innebär säker informationshantering, bevarande och tillgänglighet i en digital tid?
• Hur når vi tillförlitlig informationshantering med hänsyn till bevarande, dataskydd och säkerhet?
• Hur kan arkivvärlden samverka bättre för att driva frågor om informationsförvaltning? 

Hur ser utvecklingen ut inom arkiv, informationshantering och digitalisering – och hur påverkas arkivfunktionen av AI och ökade krav på säkerhet och samverkan? Caspar Almalander, informationshanteringsstrateg på Arkeion, ger en aktuell lägesbild av vad som händer inom arkivbranschen och vilka trender som formar framtidens informationsförvaltning. Föreläsningen belyser hur arkivfunktionen kan stärka sin strategiska roll, samordna resurser, driva förändring och skapa tydliga processer för hela den offentliga sektorn. Du får också exempel på hur arkivkrav och informationsstyrning kan integreras redan när processer och IT-system utformas. Dessutom diskuteras hur digitalisering och AI kan bli verktyg för effektivare informationshantering utan att kompromissa med säkerhet eller spårbarhet. Avslutningsvis får du tips på hur organisationer kan bygga kompetens och engagemang kring informationsförvaltning i praktiken.

• Hur identifiera och skydda samhällsviktig information som måste bevaras även vid driftstopp?
• Så kan arkivfunktionen integreras i totalförsvarsplaneringen och samverka med säkerhet, IT- och beredskap
• Hur juridiska krav på bevarande, sekretess och informationssäkerhet kan förenas i praktiken
• Rutiner, reservlösningar och övningar för att säkra informationsförsörjningen i kris och krig

Sveriges återuppbyggda totalförsvar ställer helt nya krav på kommunernas förmåga att skydda och tillgängliggöra information även under störda förhållanden. Arkiv- och informationsförvaltningen har en central roll – men många offentliga förvaltningar behöver förbereda hur arkiv och information ska omhändertas vid kris, höjd beredskap eller krig. Hur säkrar vi tillgången till allmänna handlingar när IT-system slås ut, elen försvinner eller verksamheten måste flyttas? Marie Lennersand delar med sig av sin expertis och praktiska erfarenheter från arbetet med säkerhet och säkerhetsskydd på Riksarkivet.

• Skatteverkets arbete med mognadsmätningar inom digitalt bevarande – från kartläggning till årlig utvecklingsplan
• Hur mognadsmätningar kan ge en helhetsbild av digitalt bevarandes tekniska kapacitet, organisation, budget och kompetens
• Hur internationella ramverk som DPC möjliggör benchmarking med andra organisationer världen över
• Så omvandlas resultat från mognadsmätningar till konkreta utvecklingsplaner och roadmap för digitalt bevarande
• Så säkerställs kontinuerlig uppföljning och förbättring av digitalt bevarande över tid

Sofie Niemi och Elin Christiansson från Skatteverket delar med sig av Skatteverkets erfarenheter av mognadsmätningar inom digitalt bevarande, ett arbete som pågått sedan 2022. De visar hur Skatteverket använder det internationella ramverket från Digital Preservation Coalition (DPC) för att kartlägga och mäta både tekniska och organisatoriska aspekter av digitalt bevarande. Föreläsningen belyser hur resultaten används för att utveckla en roadmap som årligen följs upp, med målet att skapa en långsiktig utveckling av myndighetens digitala bevarandearbete.

• Hur vi tog fram en bevarandepolicy och bevarandekriterier som ger tydligare styrning av vad som ska bevaras – och varför
• Erfarenheter och reflektioner från arbetet så här långt
• Lärdomar och inspiration från studiebesöket vid The National Archives i London för vårt fortsatta arbete med hur självskattning kan användas m.m.
• Våra nästa steg mot att pröva och vidareutveckla kriterierna i praktiken

Att utveckla bevarandekriterier handlar inte bara om att besluta vad som ska bevaras, utan om att skapa en gemensam struktur för hur information värderas och styrs. Vid Regionarkivet i Västra Götaland och Göteborgs stad har man tagit fram en bevarandepolicy och kriterier som nu står inför att implementeras i praktiken. Genom reflektioner från arbetet hittills och lärdomar från ett studiebesök vid The National Archives i London blickar man framåt mot hur kriterierna kan tillämpas och vidareutvecklas för att stärka en enhetlig och framtidsinriktad informationsförvaltning. I föreläsningen möter du Lucia Johansson och Johan Lindgren, båda arkivarier vid Regionarkivet i Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad.

• Hur arkiv, verksamhet och IT behöver samverka för en fungerande överföring
• Så planerar vi på Sydarkivera processen digitala arkivleveranser – från start till mål
• Lärdomar och erfarenheter från leveransprocessen 

Sydarkivera arbetar med att bygga hållbara strukturer för digital arkivering tillsammans med de kommuner och region som är medlemmar i förbundet. En viktig del i arbetet är att säkra kvalitet i digitala leveranser till slutarkiv – ett arbete som kräver både samordning och teknisk precision. Sydarkivera delar med sig av erfarenheter och lärdomar från det praktiska arbetet med digitala arkivleveranser – och hur man kan skapa en gemensam förståelse för roller,  kvalitet och hållbarhet i hela processen.

• Hur skapar du förståelse och engagemang för informationssäkerhet, dataskydd och arkivfrågor i organisationen?
• Så kartlägger du informationsflöden och identifierar risker
• Hur du omsätter dataskydd och informationssäkerhet i praktiken – säkerhetsåtgärder, riskhantering och utveckling av arbetssätt

Hur bygger man engagemang och kompetens kring dataskydd och informationssäkerhet i hela organisationen? I denna föreläsning delar Lisa Knutsson Fröjd med sig av konkreta metoder för att skapa förståelse, ansvar och delaktighet i hela verksamheten. Du får ta del av hur man steg för steg kan kartlägga nuläget, identifiera risker och bygga upp ett systematiskt dataskydds- och informationssäkerhetsarbete som faktiskt fungerar i praktiken. Lisa arbetar som dataskyddsombud / Informationssäkerhetsspecialist på Swedavia. 

• Så förändrar AI arkivvetenskapens grundläggande begrepp och principer, från dokumentbegreppet till synen på autencitet och proveniens
• Hur vi kan dokumentera beslutslogik, datakällor och modeller för att möjliggöra granskning och förståelse i framtiden
• Så blir arkivfunktionen en del av lösningen för att skapa tillit, transparens och ansvar i automatiserade beslutsprocesser

När AI-system börjar generera, analysera och fatta beslut så påverkar det i vissa fall arkivfunktionens roll. Frågor om spårbarhet, transparens, proveniens är centrala i arkiv, och måste gå att hantera även då AI används. AI skapar enorma möjligheter kring en både mer komplett och omfattande dokumentations- och informationsförvaltning, men det krävs också aktivt arbete från hela organisationen för att nå framgång.

I denna föreläsning möter du Erik Borglund, professor i arkiv- och informationsvetenskap från Mittuniversitetet. Erik har varit en av de ansvariga i det stora internationella forskningsprojektet InterPARES Trust-AI som just studerat utmaningar och möjligheter kring användande av AI inom arkiv och informationsförvaltning. Erik kommer att presentera både praktiska exempel på där AI har skapat en högre kvalitet kring dokumenthantering, men också konkreta förslag på hur exempelvis data-set och algoritmer kan hanteras för att transparens och spårbarhet är möjlig även vid användning av olika AI-tjänster. Att arkiv är en källa för data-set för LLM (Large language model) visar Regeringens riktade anslag till Riksarkivet där svenska LLM skall kunna tränas på data-set av hög kvalitet. Erik kommer också att titta bortom där vi står idag, hur han som forskare ser en möjlig utveckling kring användandet av AI.

• Hur offentlighetsprincipen och arkivlagen utmanas i digitala miljöer – när uppstår en handling, och hur kan vi säkerställa insyn utan att riskera skyddsvärd information?
• Hur arkivfunktionen kan stärka den juridiska kontrollen vid molntjänster, gemensamma system och informationsutbyte mellan myndigheter
• Hur dataskyddsförordningen förhåller sig till våra grundlagar – särskilt tryckfrihetsförordningen, offentlighetsprincipen och yttrandefriheten – och hur man hanterar konflikter mellan regelverken
• Hur AI-förordningen och Cybersäkerhetslagen påverkar offentlig sektor, med krav på transparens, ansvar och dokumentation vid användning av automatiserade beslut och digital informationshantering
• Så kan arkiv- och informationsförvaltningen skapa en integrerad strategi för juridisk efterlevnad, informationssäkerhet och rättssäkerhet i den digitala eran

Digitaliseringen förändrar hur offentlig sektor skapar, lagrar och använder information – och ställer både grundläggande rättigheter och regelverk på prov. Offentlighetsprincipen, arkivlagen och rätt till insyn måste nu samexistera med Dataskyddsförordningen, AI-förordningen och Cybersäkerhetslagen. För arkivarier, registratorer och informationsförvaltare innebär detta ett växande ansvar att tolka och tillämpa juridiken i praktiken, samtidigt som organisationen säkerställer transparens, rättssäkerhet och informationssäkerhet.

• Juridik och etik i praktiken vid AI i offentlig sektor
• Arkiv och informationsförvaltning som stöd för spårbarhet och bevarande
• Hur lagstiftning påverkar styrning och dokumentation
• Regulatoriska sandlådor för test och utveckling av rutiner
• Exempel från eSamverkansprogrammets arbete

Föreläsningen ger en praktisk inblick i hur juridiska krav kring AI och digitalt bevarande omsätts i offentlig sektor. Med utgångspunkt i eSamverkansprogrammets arbete visar Linda Lindström hur myndigheter hanterar frågor om ansvar, transparens, spårbarhet och bevarande i AI‑projekt.

Du får exempel på hur AI-förordningen, Cybersäkerhetslagen och Dataskyddsförordningen påverkar styrning, kravställning och avtal, samt hur juridiska dilemman kring bias, risk och datakvalitet hanteras. Fokus ligger på hur arkivarier och informationsförvaltare kan säkerställa att AI-projekt från början uppfyller kraven på spårbarhet, öppenhet och bevarande.

Föreläsningen belyser också AI-regulatoriska sandlådor som verktyg för att utveckla rutiner för dokumentation och metadata, och ger ett framåtblickande perspektiv på hur AI kan användas på ett rättssäkert och innovativt sätt i offentlig sektor.

• Så utvecklar vi teknik, processer och kompetens som stödjer verksamhetens behov
• Hur vi leder informationen rätt från början – styrning, roller och rutiner i praktiken
• Så stöttar vi verksamheten via beställarstyrda tjänster och livscykelbaserad informationsförvaltning
• Framåtblick – möjligheter och utmaningar med datadriven informationsförvaltning

Hur kan vi arbeta mer datadrivet och värdeskapande med information som tillgång? Skellefteå kommun har under flera år genomgått en omfattande digital transformation där fokus har flyttats från teknik till helhet – att skapa en informationsförvaltning som faktiskt stöttar verksamheterna, sk datadriven verksamhetsutveckling. I föreläsningen möter du Per Dinborn som berättar om kommunens resa mot en styrd och hållbar informationshantering där teknik, processer och kompetens samspelar för att möjliggöra en effektiv informationsförsörjning och säkerställa efterlevnad av regelverk.

• Hur arkiv och registratur tillsammans omsätter lagkrav på insyn, spårbarhet och rättssäkerhet
• Så skapar vi gemensamma arbetssätt, helhetssyn och hållbar informationsförvaltning
• Från styrning till genomförande – mandat, ansvar och praktiska arbetssätt
• Lärdomar från arbetet med att bygga en sammanhållen och hållbar informationshantering

På Försäkringskassan arbetar arkivfunktion och registratur i nära samverkan för att skapa samsyn, tydlighet och hållbara arbetssätt i en av Sveriges största myndigheter. Under denna föreläsning får du höra om Försäkringskassans samverkan mellan dessa funktioner som har blivit en strategisk resurs för hela organisationen – och hur denna samverkan stärker rättssäkerhet, kvalitet och allmänhetens förtroende över tid. Carin Saremyr kommer att föreläsa tillsammans med en kollega från Försäkringskassans arkivfunktion, som delar med sig av praktiska exempel på hur samverkan och gemensamma arbetssätt implementeras i vardagen. Tillsammans belyser de hur en integrerad registratur och arkivfunktion bidrar till långsiktigt hållbar informationshantering.