• Vad är skillnaden mellan e-legitimering, e underskrifter och stämplar vad gäller säkerhetsnivå och hur dessa ska användas?
  – vad är viktigt att tänka på?
• eIDAS för ett gränsöverskridande Europa – så ska det bli enklare att använda svenska e legitimationer i andra EU-länder
• Validering av e-underskrifter – hur kan vi garantera äktheten i elektroniska dokument?
• E-legitimation i tjänsten – hur når man upp till kraven på fungerande och säkra sätt att identifiera medarbetare i tjänsten över organisationsgränserna?
  • När auktorisationssystem ersätter valfrihetssystem – vad betyder
  det i praktiken?

• Behovsanalys – när krävs underskrifter vid ärendehandläggning och beslutsfattande i kommuner och regioner?
• Vilka är de juridiska skillnaderna mellan analoga underskrifter på papper och digitala underskrifter i en e-handling?
• Vilka krav på skydd ska man ställa vid bestämmande av nivå på underskrifter?
• Är det viktigt att underskriften uppfyller straffrättsligt skydd mot urkundsförfalskning och vad kan hända vid missbruk eller förfalskning av urkund?
• GDPR/dataskyddsförordningen och e legitimering – vad gäller?
• eIDAS-förordningen – en översikt

• Aktuella ramavtal – vilka möjligheter finns att avropa e-underskrifter och e-identifiering från ramavtal just nu?
• Behovsanalys – vilka funktioner kan hanteras internt inom organisationen och vilka ska läggas ut på extern leverantörer?
• Bra att veta inför kravställningen
• Tips och råd om hur avrop av funktioner för e identifiering och e-underskrift bäst kan göras

Vi ringer upp Henrik Ardhede och stör lite i arbetet med utredningen som ska vara klar och slutredovisas den 30 juni. Hur går det och vad är status just nu? Vilka behov av åtgärder kan du se vad gäller användande av e-legitimation i tjänsten?

Intervjun leds av Caspar Almalander.

• Vilka är utmaningarna just nu och hur tar vi vara på möjligheterna?

Ställ dina frågor direkt till leverantörerna.

• Förändringsresan – så blev e-underskrifter sista pusselbiten för en helt digital dokument- och ärendehantering
• Strategiska val – Identifiering, certifikat, inbäddad signatur, avancerad elektronisk underskrift, dokumentkonvertering PDF/A, Validering PAdES LTV/LTA, Arkivering
• Hur vet man om en teknisk lösning uppfyller kraven från verksamheten, DIGG och eIDAS?
• Underskrift av sekretesshandlingar – praktiska exempel på åtgärder för att säkra sekretessen
• Lärdomar och erfarenheter från införandet – vad blev effekterna i verksamheterna?

• Vitsen med elektronisk identifiering och underskrift – varför är det bra och viktigt för digitaliseringen?
• Vilka är de stora utmaningar på området och varför är det så svårt?
• Vad har Skatteverket gjort, vad gör vi just nu och hur ser utvecklingsplanerna ut framåt?

• Om förstudien – bakgrund, syfte och nuläge
• Funktionella behov och krav på underskrifter – hur kan det hjälpa oss att bedöma vilka handlingar som kräver vilken typ av underskrift, och hur dessa kan ersättas med elektroniska materiel och metoder?
• Vilka tekniska metoder kan användas (t.ex. standarder) och vad är skillnaden mellan att använda ”systemberoende metoder” och ”digitala signaturer”?
• Vad innebär äkthet och hur garanteras äktheten i elektroniska handlingar? Hur kan underskriften bli ogiltig? Vad händer om handlingstypen ändras?
• Vad behöver vi bevara och hur bevarar vi den underskrivna handlingen över tid? T.ex. hur kan vi hantera behov av konvertering av handlingar med underskrifter?

• Vad innebär egentligen de olika tillitsnivåerna vid elektronisk identifiering, och vilken nivå ska vi kräva?
• Vilket ansvar har utfärdaren av e-legitimationen för felaktiga e-legitimeringar?
• Hur förhåller sig de svenska tillitsnivåerna till de som definieras genom eIDAS-förordningen, och vilka är skillnaderna?
• Vilka är riskerna för förnekande vid användning av elektroniska underskrifter? Hur kan man visa att en elektronisk underskrift tillkommit på rätt sätt och att den som står som undertecknare verkligen är bunden vid rättshandlingen?
• Vilka typer av bedrägliga mönster ska man vara uppmärksam på vid elektronisk identifiering, och hur kan de upptäckas och hanteras?

• Resan mot en digital ärendeprocess– viktiga milstolpar mot en enklare, öppnare och effektivare förvaltning
• Elektroniska signaturer – hur säkerställer vi lagligheten i de beslut som fattas?
• Så blev förvaltnings- och kammarrättens bedömning när kommuninvånare överklagade elektronisk justering
• Om att säkerställa slutförvaringen – hur skulle vi ställa oss till bevarandet av den elektroniska signaturens äkthet över tid?
• Behöver vi validera signaturernas giltighet över tid och behöver vi tillämpa rekursiv tidsstämpling?
• Har protokollen upprättats som en del av en rättshandling och är det här en teknisk eller juridisk fråga?