• Behovsanalys 1 – när och varför krävs underskrifter?
• Behovsanalys 2 – när och varför är det bra/dåligt med elektroniska underskrifter?
• Vilka är de juridiska skillnaderna mellan analoga underskrifter på papper och digitala underskrifter i en e-handling?
• Vilka krav på skydd ska man ställa vid bestämmande av säkerhetsnivå på underskrifter?
• Vad händer om en obehörig person använder någons BankID eller annan e-legitimation?
• Är det viktigt att underskriften uppfyller straffrättsligt skydd mot urkundsförfalskning?

• Vad är skillnaden mellan e-legitimering, e-underskrifter och stämplar vad gäller säkerhetsnivå och hur dessa ska användas? – vad är viktigt att tänka på?
• eIDAS för ett gränsöverskridande Europa – så ska det bli enklare att använda svenska e-legitimationer i andra EU-länder
• Validering av e-underskrifter – hur kan vi garantera äktheten i elektroniska dokument?
• E-legitimation i tjänsten – hur når man upp till kraven på fungerande och säkra sätt att identifiera medarbetare i tjänsten över organisationsgränserna?
• När auktorisationssystem ersätter valfrihetssystem – vad betyder det i praktiken?

• eIDAS förordningen, krav och reglerade betrodda tjänster
• Vad är skillnaden mellan betrodda tjänster och kvalificerade betrodda tjänster?
• Vilka krav ställs på tillhandahållare av betrodda tjänster?
• Validering av e-underskrifter – hur kan vi garantera äktheten i elektroniska dokument?
• Hur granskas tillhandahållare och tjänster enligt eIDAS-förordningen och nationella kompletterande regler?

• Vilka upphandlingsformer för e-legitimering finns och hur går en upphandlingsprocess till?
• Diskussion kring krav och kriterier – vad är viktigt att tänka på inför kravställningen?
• Aktuella ramavtalsupphandlingar – vilka möjligheter finns att avropa e-underskrifter och e-identifiering från ramavtal just nu?
• Tips och råd om hur avrop av funktioner för e-identifiering och e-underskrift bäst kan göras

• Resan mot eID och elektroniska underskrifter – viktiga milstolpar mot en målbild som tillvaratar digitaliseringens möjligheter både internt och mot externa intressenter
• Verksamhetens samt omvärldens krav och behov – hur kan dessa matcha befintliga standarder och ramverk?
• Konkreta tekniska val och realisering för varje milstolpe i form av underskriftstjänst och eID
• Vikten av samverkan för att komma vidare när dagens standarder inte räckte till
• Utmaningar inom området, våra lärdomar längs vägen och utvecklingsplaner framåt

• Att införa e-underskrifter i en kommun – vad är viktigt för att skapa en hållbar strategi?
• Att digitalisera för ökad verksamhetsnytta – hur har e-underskrifter skapat nytta för såväl medborgare som verksamheter?
• Så implementerade vi e-underskrift av avtal, politiska mötesprotokoll och utbetalningar

• Så har eID och elektroniska underskrifter revolutionerat kontakten med medborgarna och handläggningen kring socialförsäkringen
• Vilka är de största utmaningarna med att erbjuda elektroniska underskrifter och vilka lärdomar har vi gjort längs vägen?
• Den statliga utredningen om betrodda tjänster – vad innebär slutbetänkandet i praktiken?
• EFOS – så funkar e-identitet för offentlig sektor och hur går man tillväga för att ansluta?
• Gränsöverskridande identifiering – så gör vi The single digital gateway möjlig i praktiken

Elektroniska underskrifter

1. Vad gäller kring kvalitetsnivåer? Vad innebär egentligen de olika kvalitetsnivåerna? Vilka nivåer ska vi kräva?
2. Vilka krav behöver vi ställa vad gäller arkitektur? Vad skiljer direkt från indirekt underskrift?
3. Hur ser marknaden vad gäller elektroniska underskrifter ut idag och hur kan den komma att utvecklas framåt?
4. Utredningen ”betrodda tjänsters” faktiska påverkan och vägen framåt vad gäller elektroniska underskrifter?

e-legitimering i tjänsten

1. Vad gäller kring tillitsnivåer? Vad innebär egentligen de olika tillitsnivåerna? Vilka nivåer ska vi kräva?
2. Federering – vilka är möjligheterna?
3. Hur ser marknaden ut idag vad gäller e-legitimering och hur kan den komma att utvecklas framåt?
4. Utredningen ”betrodda tjänsters” faktiska påverkan och vägen framåt vad gäller e-legitimering i tjänsten

• Varför är det viktigt att den digitala signeringsfunktionen är lika tillgänglig som en penna i den analoga?
• Hur översätter vi de analoga principerna för signering och vidimering till en digital miljö?
• Bevarande av e-underskrifter – vad behöver vi bevara, hur tar du rätt beslut och hur bevarar vi den underskrivna handlingen över tid?
• Vad händer vid ändring av handlingstyp på handling med avancerade elektroniska underskrifter?
• Hur hanteras konverteringen till långtidsbevarande format och vad ska du tänka på ur ett bevarandeperspektiv?

• Förändringsresan – så blev e-underskrifter sista pusselbiten för en helt digital dokument- och ärendehantering
• Strategiska val – Identifiering, certifikat, inbäddad signatur, avancerad elektronisk underskrift, dokumentkonvertering PDF/A, Validering PAdES LTV/LTA, Arkivering
• Hur vet man om en teknisk lösning uppfyller kraven från verksamheten, DIGG och eIDAS?
• Underskrift av sekretesshandlingar – praktiska exempel på åtgärder för att säkra sekretessen
• Lärdomar och erfarenheter från införandet – vad blev effekterna i verksamheterna?

• Digitalt först för en effektiv administration – så har vi tagit ett helhetsgrepp över digitaliseringen genom implementering av e-underskrifter
• När och vad behöver man skriva under? Vilka legala krav ligger till grund för krav på underskrift och när kan det lösas på annat sätt än med underskrift? Vad säger verksamheten?
• Hur hantera underskrifter av sekretesshandlingar? – Infoklassning, risk & sårbarhetsanalys och konsekvensbedömning
• Det ekonomiska perspektivet – vad är viktigt att tänka på för att pressa kostnaderna både på kort och lång sikt?
• E-arkiv och långtidbevarande – format för bevarande för att säkra hela livscykeln för underskriven handling
• Att tänka på för att säkra hanteringen av personuppgifter i e-underskrifter