• Vad är skillnaden mellan e-legitimering, e underskrifter och stämplar vad gäller säkerhetsnivå och hur dessa ska användas?
  – vad är viktigt att tänka på?
• eIDAS för ett gränsöverskridande Europa – så ska det bli enklare att använda svenska e legitimationer i andra EU-länder
• Validering av e-underskrifter – hur kan vi garantera äktheten i elektroniska dokument?
• E-legitimation i tjänsten – hur når man upp till kraven på fungerande och säkra sätt att identifiera medarbetare i tjänsten över organisationsgränserna?
  • När auktorisationssystem ersätter valfrihetssystem – vad betyder
  det i praktiken?

• Behovsanalys – när krävs underskrifter vid ärendehandläggning och beslutsfattande i kommuner och regioner?
• Vilka är de juridiska skillnaderna mellan analoga underskrifter på papper och digitala underskrifter i en e-handling?
• Vilka krav på skydd ska man ställa vid bestämmande av nivå på underskrifter?
• Är det viktigt att underskriften uppfyller straffrättsligt skydd mot urkundsförfalskning och vad kan hända vid missbruk eller förfalskning av urkund?
• GDPR/dataskyddsförordningen och e legitimering – vad gäller?
• eIDAS-förordningen – en översikt

• Aktuella ramavtal – vilka möjligheter finns att avropa e-underskrifter och e-identifiering från ramavtal just nu?
• Behovsanalys – vilka funktioner kan hanteras internt inom organisationen och vilka ska läggas ut på extern leverantörer?
• Bra att veta inför kravställningen
• Tips och råd om hur avrop av funktioner för e identifiering och e-underskrift bäst kan göras

• Vitsen med elektronisk identifiering och underskrift – varför är det bra och viktigt för digitaliseringen?
• Vilka är de stora utmaningar på området och varför är det så svårt?
• Vad har Skatteverket gjort, vad gör vi just nu och hur ser utvecklingsplanerna ut framåt?

• Förändringsresan – så blev e-underskrifter sista pusselbiten för en helt digital dokument- och ärendehantering
• Strategiska val – Identifiering, certifikat, inbäddad signatur, avancerad elektronisk underskrift, dokumentkonvertering PDF/A, Validering PAdES LTV/LTA, Arkivering
• Hur vet man om en teknisk lösning uppfyller kraven från verksamheten, DIGG och eIDAS?
• Underskrift av sekretesshandlingar – praktiska exempel på åtgärder för att säkra sekretessen
• Lärdomar och erfarenheter från införandet – vad blev effekterna i verksamheterna?

• Digitalt först för en effektiv administration – så har vi tagit ett helhetsgrepp över digitaliseringen genom implementering av e-underskrifter
• När och vad behöver man skriva under? Vilka legala krav ligger till grund för krav på underskrift och när kan det lösas på annat sätt än med underskrift? Vad säger verksamheten?
• Hur hantera underskrifter av sekretesshandlingar? – Infoklassning, risk & sårbarhetsanalys och konsekvensbedömning
• Det ekonomiska perspektivet – vad är viktigt att tänka på för att pressa kostnaderna både på kort och lång sikt?
• E-arkiv och långtidbevarande – format för bevarande för att säkra hela livscykeln för underskriven handling
• Att tänka på för att säkra hanteringen av personuppgifter i e-underskrifter

• Så har eID och elektroniska underskrifter revolutionerat kontakten med medborgarna och handläggningen kring socialförsäkringen
• Vilka är de största utmaningarna med att erbjuda elektroniska underskrifter och vilka lärdomar har vi gjort längs vägen?
• Den statliga utredningen om betrodda tjänster – vad innebär slutbetänkandet i praktiken?
• EFOS – så funkar e-identitet för offentlig sektor och hur går man tillväga för att ansluta?
• Gränsöverskridande identifiering – så gör vi The single digital gateway möjlig i praktiken

Elektroniska underskrifter

• Vad gäller kring kvalitetsnivåer? Vad innebär egentligen de olika kvalitetsnivåerna? Vilka nivåer ska vi kräva?
• Vilka krav behöver vi ställa vad gäller arkitektur? Vad skiljer direkt från indirekt underskrift?
• Hur ser marknaden vad gäller elektroniska underskrifter ut idag och hur kan den komma att utvecklas framåt?
• Utredningen ”betrodda tjänsters” faktiska påverkan och vägen framåt vad gäller elektroniska underskrifter?

e-legitimering i tjänsten

• Vad gäller kring tillitsnivåer? Vad innebär egentligen de olika tillitsnivåerna? Vilka nivåer ska vi kräva?
• Federering – vilka är möjligheterna?
• Hur ser marknaden ut idag vad gäller e-legitimering och hur kan den komma att utvecklas framåt?
• Utredningen ”betrodda tjänsters” faktiska påverkan och vägen framåt vad gäller e-legitimering i tjänsten

• Om förstudien – bakgrund, syfte och nuläge
• Funktionella behov och krav på underskrifter – hur kan det hjälpa oss att bedöma vilka handlingar som kräver vilken typ av underskrift, och hur dessa kan ersättas med elektroniska materiel och metoder?
• Vilka tekniska metoder kan användas (t.ex. standarder) och vad är skillnaden mellan att använda ”systemberoende metoder” och ”digitala signaturer”?
• Vad innebär äkthet och hur garanteras äktheten i elektroniska handlingar? Hur kan underskriften bli ogiltig? Vad händer om handlingstypen ändras?
• Vad behöver vi bevara och hur bevarar vi den underskrivna handlingen över tid? – t.ex. hur kan vi hantera behov av konvertering av handlingar med underskrifter?

• Resan mot en digital ärendeprocess– viktiga milstolpar mot en enklare, öppnare och effektivare förvaltning
• Elektroniska signaturer – hur säkerställer vi lagligheten i de beslut som fattas?
• Så blev förvaltnings- och kammarrättens bedömning när kommuninvånare överklagade elektronisk justering
• Om att säkerställa slutförvaringen – hur skulle vi ställa oss till bevarandet av den elektroniska signaturens äkthet över tid?
• Behöver vi validera signaturernas giltighet över tid och behöver vi tillämpa rekursiv tidsstämpling?
• Har protokollen upprättats som en del av en rättshandling och är det här en teknisk eller juridisk fråga?