Ekonom i högskolan 2025

• Ekonomrollen i förändring – vad krävs för att skapa riktning, samverkan och resultat?   
• Vilken kompetens krävs för att lyckas i ekonomrollen – och varför blir förståelse för både verksamhet och organisationslandskap allt viktigare?   
• Hur kan vi organisera ekonomiarbetet för att både stärka samverkan och tydliggöra ansvar?   
• Vad krävs av ledarskap och kultur för att frigöra potentialen i ekonomrollen?   
• Lärdomar från förändringsresor inom LiU – vad har fungerat, vad har utmanat och vad kräver fortsatt mod?   

Ekonomrollen är under förändring. Vad behövs för att skapa riktning, samverkan och resultat i en alltmer komplex högskolevärld? Vilken kompetens blir avgörande, och varför är förståelsen för både kärnverksamheten och organisationens landskap viktigare än någonsin? Hur organiserar vi ekonomiarbetet för att tydliggöra ansvar, stärka samarbetet och frigöra rollens fulla potential? Och vad krävs av ledarskapet för att lyckas driva förändring framåt?  Vi tar avstamp i Lena Törnborgs gedigna erfarenhet av ekonomiarbete vid Linköpings universitet, där hon i över 30 år har följt – och drivit – utveckling, både operativt och i chefsroller. Hennes ansvarsområden har dels varit universitetsövergripande och dels avsett institutioner, avdelningar, forskargrupper och utbildningsprogram.

• Explore how digitalization shapes expectations about the controller role, and how these can differ from controllers‘ lived experiences 

• Reflect on how digital tools, including AI, influence not just efficiency but also professional identity and values 

• Discuss the challenges and opportunities in integrating digital technologies into controllers‘ everyday work and interactions. 

• Examine how professional values can guide responsible and meaningful use of digital tools in decision-making and control processes 

• Consider how collaboration with experts like data scientists can shape controllers’ role and support for management 

• Gain a deeper understanding of how AI and digitalization is reshaping the controller role, and how to navigate this shift with reflection, collaboration, and a sense of professional purpose 

The controller’s role is undergoing a fundamental transformation. As digital technologies become increasingly integrated into financial operations, these technologies are expected to play a key role in areas like forecasting, reporting, and decision-support. These technologies are considered ‘disruptors’, reshaping how information is produced, interpreted, and acted upon. They raise important questions about the evolving boundaries between human and machine contributions in financial decision-making and control. 

Drawing on state-of-the-art research into how digitalization is reshaping the finance function – particularly the role of controllers – this session offers a rich combination of academic insight and practical relevance. It provides a foundation for reflecting on how digital technologies are transforming expectations, workflows, and professional responsibilities. Participants will gain a deeper understanding of the evolving landscape, along with concrete ideas for how to strengthen and redefine their role in collaboration with AI and other digital tools. 

• Att hantera spänningen mellan planerade budgetramar och en föränderlig verklighet – vilken roll spelar ekonomistyrningen när beslut måste fattas under osäkerhet? 

• Hur kan ekonomer bidra till kloka vägval när lärosätet möter kris och förändring – där förnuft, förståelse och finansiella ramar måste balanseras? 

• Vilket handlingsutrymme har universitetet i kristid – när globala styrsignaler, digitalisering och politik omformar både villkor och spelplan? 

• Målstyrning och nyckeltal – hur påverkar våra val av nyckeltal vad vi ser, följer upp och styr mot – och hur kan budget och utfall bättre kopplas till faktisk verksamhetsutveckling? 

• Vad formar beslutsfattandet i kris – när organisationens struktur, kultur och systemlogik drar åt olika håll? 

Budgeten är satt, nyckeltalen fastställda – men verkligheten förändras. När kriser skakar samhället och nya styrsignaler snabbt omformar sektorns villkor, uppstår ett glapp mellan plan och praktik, mellan styrlogik och verksamhetslogik. När handlingsutrymmet krymper och intern komplexitet utmanar samordningen, blir beslutsfattandet allt mer komplext – och ekonomens roll allt viktigare. Att tolka siffror eller hantera styrsystem räcker inte längre. I kristid krävs förståelse för verksamhetens logik, förmåga att analysera konsekvenser och mod att väga det mätbara mot det som verkligen spelar roll. 

• Hur utformas en flerårig budgetplan som ett strategiskt verktyg för att vända ett negativt internkapital och möta kraftigt ökade kostnader – utan att förlora handlingsutrymmet i nuet? 

• Så skapas förståelse och engagemang för långtidsplanering hos chefer och medarbetare – bortom siffror och sparkrav 

• Hur undviker man att ekonomiarbetet fastnar i stuprör och i stället leder till gemensamma prioriteringar som stärker helheten? 

• Hur förklarar man overhead på ett pedagogiskt sätt – och hur kan man minska OH-kostnaderna utan att urholka kvaliteten i stödverksamheten? 

• Praktiska strategier för långsiktig ekonomisk hållbarhet – så bygger vi handlingsfrihet även i en pressad verklighet 

Hur planerar man långsiktigt när internkapitalet är negativt, en 40-procentig hyresökning väntar runt hörnet och kostnaderna inom utbildning måste minska – samtidigt som forskningen ska växa? 
I den här föreläsningen får du ta del av hur en institution arbetar med en sjuårig budgetplan som verktyg för att skapa balans, riktning och handlingsutrymme bortom budgetåret. Du får följa hur planen konkretiseras, revideras och kommuniceras, hur ekonomiarbetet samordnas över enhetsgränser och hur man förklarar och arbetar med overhead – utan att tappa kvalitet i stödverksamheten. Allt med målet att fatta långsiktiga beslut som håller ihop både siffror och verksamhet. 

Ansökningsfasen:

– Om vikten av att delta i ansökningsarbetet – så kopplas projektaktiviteter till budget för en starkare ansökan och bättre kontroll under projektets genomförande 

Genomförandefasen:

– Så blir du kompis med Grant Agreement och lär dig hitta det som är viktigt

– Tre viktiga krav – Informationskrav, Arkiveringskrav & Dokumentationskrav

 – Personalkostnader och tidsredovisning – vad är viktigt för att få saker rätt från start?

– Projektuppföljning och rapportering – så får du bättre koll på kostnader och skapar en stabil översikt i pågående projekt 

 – Redovisning och rapportering – så möter du kraven för redovisning mot olika nivåer

Avslutningsfas:

– Hur förbereder du dig för en smidig revision? – praktiska råd som hjälper dig hantera revisioner utan stress

– Arkivering – Vem? Vad? Hur länge? Var?

Att hantera EU-projekt kräver mer än noggrann budgetering – det handlar om att skapa kontroll och följsamhet genom hela projektets livscykel.
Med ökande krav på redovisning, rapportering och revision blir ekonomens roll avgörande för att säkerställa att projekten håller både ekonomiskt och administrativt. I den här föreläsningen får du konkreta verktyg för att navigera i de olika faserna – från ansökan till avslut – med särskilt fokus på personalkostnader, tidsredovisning, uppföljning och revision. En praktisk genomgång av det du behöver ha koll på för att kunna arbeta effektivt, korrekt och tryggt med EU-projekt i högskolesektorn.

• Vad menas med effektivitet i högskolesektorn – för vem och i vilket syfte?  

• Hur kan effektivitet mätas, bedömas eller förstås på ett meningsfullt sätt?  

• Hur relaterar effektivitet till kvalitet, samhällsnytta och lärosätenas autonomi?  

• Vilka lärdomar kan dras från internationella modeller för styrning och uppföljning?  

• Effektivitetsgranskning och resursfördelning i högskolan – vad räknas, vem räknar, och varför? 

Effektivitet och resursanvändning är centrala frågor i styrningen av högskolan – men vad innebär det egentligen att vara effektiv, och hur påverkar det hur resurser fördelas?  
I denna föreläsning reflekterar Mats Benner, professor i forskningspolitik och medlem i UKÄ:s rådgivande grupp, över effektivitetsbegreppets historiska, politiska och institutionella rötter.  

Med utgångspunkt i UKÄ:s utvecklingsarbete kring effektivitetsgranskning och rapporten “Ändra allt?!” diskuterar han balansen mellan statlig styrning och lärosätenas autonomi – och hur olika styrmodeller påverkar ekonomiska beslut, ansvarsutkrävande och verksamhetslogik.  

Föreläsningen ger både insikter och nya perspektiv för ekonomer och beslutsfattare som verkar i en komplex miljö där mål, medel och mening ständigt omförhandlas.  

Gemensam reflektion utifrån dagens innehåll. Vilka frågor väcker presentationerna och vad tar vi med oss?  Tid för inspel, tankar och erfarenhetsutbyte.

• Från tidsbrist till tidskvalitet – så skapar du en mer hållbar och produktiv arbetsrytm 

• Planering och prioritering i praktiken – så frigör du tid för det som skapar verkligt värde 

• Att navigera i det gränslösa arbetet – konkreta strategier för att skapa tydliga ramar 

• Stressens mekanismer – när blir den skadlig och hur kan du skapa plats för återhämtning? 

• Höga arbetstoppar och ständig tillgänglighet – så skapar du struktur även under tryck 

• Beslutsfattande i informationsöverflöd – så stärker du din mentala uthållighet och hjärnkraft 
• Självledarskap som nyckel till hållbarhet – praktiska verktyg för att styra din energi och leda dig själv mot mer fokus och konkreta resultat 

När arbetsbördan växer, kraven skiftar och komplexiteten i uppdraget ökar, räcker det inte längre med god planering. För att kunna prestera på topp – utan att tumma på kvaliteten eller den egna hållbarheten – krävs ett medvetet självledarskap. Det handlar om att kunna prioritera rätt, skapa struktur och behålla fokus även när trycket är som störst. I den här föreläsningen delar Petra Brask med sig av konkreta strategier för att arbeta strukturerat, hantera arbetstoppar och behålla riktning och arbetsglädje i ett komplext uppdrag. Med insikter om hur stress påverkar hjärnan och hur du stärker din mentala uthållighet, får du verktyg att möta vardagen med både skärpa och balans.
Du får inspiration och metoder för att skapa tydlighet i det komplexa – med mer fokus, mindre stress och bättre förutsättningar att prestera på bästa sätt, både för dig själv och för verksamheten. 

• Hur anpassar du ditt ekonomiska budskap till personer med helt andra kunskapsramar än du själv?
• Hur väcker du intresse och förståelse för ekonomiska samband – när siffror annars ofta upplevs som abstrakta eller tekniska?
• Hur kommunicerar du relevant information på begränsad tid? – om vikten av att disponera sin presentation rätt
• Retoriska tips: så förklarar du både vanligt förekommande och universitetsspecifika ekonomiska begrepp

I en tid där ekonomiska beslut har stor påverkan på allt från utbildningsutbud till forskningssatsningar blir din förmåga att nå fram med ekonomisk information viktigare än någonsin. Men hur får du andra att förstå – och vilja lyssna?
Att förklara ekonomi för någon som inte är ekonom är en konst. I den här föreläsningen får du konkreta verktyg för att nå fram med ditt budskap, skapa förståelse för ekonomiska samband och ta kontroll över talarsituationen – även i utmanande sammanhang.
Du får lära dig hur du anpassar ditt budskap till olika målgrupper inom akademin – från prefekter till forskare och ledningsgrupper – och hur du presenterar komplex information på ett tydligt och engagerande sätt. Du får även praktiska tips på hur du förklarar nyckeltal och budgetförutsättningar så att de väcker både förståelse och handlingskraft, samt strategier för att hantera svåra samtal om prioriteringar och neddragningar med större retorisk trygghet.