Framtidens spontanidrottsanläggningar och aktivitetsytor

Lisa Mari Watson, verksamhetschef på Tverga, Norge är med som föreläsare på konferensen Framtidens idrotts- och fritidsanälggningar den 9-10 oktober i Stockholm. Lisa Mari ska föreläsa på temat framtidens spontanidrottsanläggningar och aktivitetsytor.

Vi ställde några frågor till henne inför hennes föreläsning:

Du är med som föreläsare på Ability Partners konferens Framtidens idrotts- och fritidsanläggningar. Kan du berätta lite mer om dig själv – vad arbetar du med idag och vad har du för bakgrund?
Jag heter Lisa Mari Watson och är verksamhetschef på Tverga, ett resurscenter för egenorganiserad idrott och fysisk aktivitet. Jag har en kandidatexamen i psykologi och sociologi från British Columbia i Kanada, där jag valde att studera eftersom det gav mig möjligheten att kombinera utbildningen med mitt stora intresse för snowboard. Efter studierna blev jag projektledare och senare generalsekreterare i Norges Snowboardförbund, där jag arbetade i hela åtta år.

År 2018 fick Ungdom & Fritid och Oslo Skateboardforening i uppdrag av det norska Kulturdepartementet att starta Tverga. Jag blev anställd som verksamhetschef samma år, och med tiden har vi blivit nio anställda som arbetar med att vägleda kommuner och frivilliga som vill utveckla mötesplatser för egenorganiserad idrott och fysisk aktivitet. Vi har den kunskap, det nätverk och de verktyg som behövs för att skapa aktiva och engagerande närmiljöer, och det handlar om att skapa hållbara och inkluderande miljöer som främjar fysisk aktivitet och socialt umgänge i våra lokalsamhällen. Jag brinner särskilt för att utveckla lösningar som kan anpassas till olika användares behov– och vi kan inte utveckla något som passar alla. Vi måste våga göra val!

Vilka utmaningar ser du idag när det gäller idrotts- och fritidsanläggningar i våra städer?
En av de största utmaningarna idag är att säkerställa att idrotts- och fritidsanläggningar är tillgängliga och inkluderande för alla, oavsett ålder, kön, bakgrund eller funktionsförmåga. Vi ser också en ökande efterfrågan på flexibla anläggningar som kan användas för flera aktiviteter, samtidigt som vi måste balansera behovet av grönområden och bevarandet av naturen i urbana områden.

Hur kan man arbeta för att hantera dessa utmaningar? Vad krävs av dem som utvecklar idrotts- och fritidsmiljöer för att skapa aktiva städer med inkluderande idrotts-, fritids och friluftsmiljöer?
För att hantera dessa utmaningar måste vi ha ett holistiskt och tvärvetenskapligt samarbete mellan stadsplanerare, arkitekter, användare och lokala myndigheter. Det är avgörande att involvera lokalsamhället tidigt i processen för att säkerställa att anläggningarna verkligen möter deras behov. Vi måste också tänka långsiktigt och integrera hållbara lösningar, både när det gäller materialanvändning och energiförbrukning. Vidare måste vi underlätta för en flexibel användning av områdena så att de kan anpassas till framtida trender och befolkningens behov.

På konferensen ska du föreläsa om framtidens spontanidrottsanläggningar och aktivitetsytor. Kan du nämna något om projekten i Norge?
I Norge har vi flera spännande projekt som fokuserar på att utveckla aktivitetsytor. Ett exempel är ”Trysil-Knuten”, som öppnade nu i september och är en del av initiativet “En morsom omvei” i Norge, ett program som syftar till att utveckla innovativa lösningar för lokalsamhällen. Detta projekt har satt en ny standard för hur kommuner och andra aktörer kan samarbeta för att skapa något unikt och värdefullt för invånarna. Genom ett nära samarbete mellan Trysil kommun, entreprenören Norconsult, leverantören Søve och oss på Tverga, har “Trysil-Knuten” blivit en verklighet, trots de utmaningar som naturligt uppstår i sådana komplexa utvecklingsprocesser. Genom behovskartläggning i Trysil kommun och vårt medverkansverktyg kom vi fram till att ungdomarna sökte efter en plats att “hänga”. De unga var starkt involverade i utvecklingen av parken, och det har varit otroligt spännande både för dem, kommunen och oss att utveckla något helt nytt. Projektet initierades 2021, och även om det har tagit tre år att förverkliga är resultatet en imponerande kombination av kreativitet, nytänkande och lokal förankring. “Trysil-Knuten” visar att det att bygga något varaktigt och meningsfullt kräver både tid, tålamod och vilja att tänka utanför boxen.

Interjvun är utförd av Nina Eriksson, Ability Partner