Vilka erfarenheter från kärnkraftsindustrin kan tillämpas inom informations-säkerhetskultur?

Vilka erfarenheter från kärnkraftsindustrin kan tillämpas inom informationssäkerhetskultur?

På konferensen Informationssäkerhetskultur 2025 den 2 september får du ta del av Anna Borgs erfarenheter och praktiska råd om säkerhetskultur.

Anna Borg är cybersäkerhetsrådgivare på Combitech AB. I grunden är Anna kärnfysiker men har genom sin förkärlek för komplexa system utvecklat ett stort intresse för samspelet mellan människa, teknik och organisation. Anna har arbetat med säkerhetsfrågor i trettio år inom områdena kärnkraftsäkerhet, järnvägssäkerhet och Sveriges säkerhet. Hon är författare till boken ”Security Culture and Human Factors” som förmedlar erfarenheter och verktyg för att bygga en kultur för säkerhet.

Här kan du läsa ett utdrag ur Anna Borgs bok, Security culture & human factors: det ska löna sig att göra rätt!

Strålande exempel på god säkerhetskultur

När jag ska ge ett bra exempel på god säkerhetskultur och tydliggöra vilken skillnad en kultur för säkerhet kan göra, så brukar jag berätta om kärnkraftverket som fick ”fel” bränsle.

Höga säkerhetskrav vid laddning av kärnreaktorer
Om jag minns rätt så utspelade sig händelsen en lördag i samband med att man skulle återstarta anläggningen efter en längre tids underhållsavställning. Under avställningen hade man också bytt ut en del av det bränsle som funnits i reaktortanken. Det är viktigt att bära med sig att en ”härd”, som den samlade mängden bränsle i tanken kallas, är resultatet av ett komplext pussel i flera dimensionen. Fysikerna utformar den för att få en optimal fördelning på höjden och bredden men också över tid. Då man bara ersätter bränsle en gång per år och då bara en femtedel, vill det till att få en härd som fungerar optimalt under 12 månader. Det är många parametrar man har att utgå ifrån och både beräkningskompetens, kunskap om dynamiken i en reaktor och erfarenhet sätts på prov.

Hur säkerhetskultur ger förutsättningarna för ansvarfulla beslut
När man startar upp en reaktor sker det sakta och efter ett väl uttänkt program. Uppgången i effekt sker kontrollerat och stegvis under många timmar. Under denna tid övervakas responsen och marginalerna noga och personalen är minst sagt på tå även om de har bra instruktionsstöd och lång erfarenhet. Vid det aktuella tillfället höll sig hela tiden alla parametrar väl inom utsatta gränsvärden. Något fick ändå den fysiker som var närvarande att fundera. Han kände inte riktigt igen den respons man fick efter att parametrar successivt justerats enligt plan. Efter ett par timmar av noggrant övervakande kom ytterligare en fysiker till kontrollrummet och efter moget övervägande och överläggning med kontrollrums-personalen beslöt man att avbryta effektuppgången. Detta trots att inte en enda av alla marginaler överskridits. Man lyssnade till erfarenhet och magkänsla och då man inte ansåg sig ha fullständig koll på läget valde man att dra i handbromsen. Agerandet var föredömligt!

Säkerhetskultur ger stöd för personal som sätter säkerheten högst trots kostnader
Till saken hör att var dag en reaktor stod still förlorade kraftverket mer än tio miljoner kronor i förlorade intäkter. Ändå valde man att bryta uppgången med vetskapen om att det skulle komma att ta minst ett par dagar innan en ny ansats skulle kunna ske. Bättre exempel på god säkerhetskultur är svårt att finna. Efterföljande utredningen visade att bränslet inte var konfigurerat i precis det mönster man hade räknat på, men det hade gått ypperligt att ”köra” vidare med det under det kommande året. Detta visste dock inte fysikerna och därför valde man att avbryta.

Att fel bränsle levererades berodde i sin tur på en otillräcklig säkerhetskultur hos leverantören och på bristande användbarhet i deras it-system. Bäggedera beskrivs i andra kapitel i boken.

Ansvarsfullt agerande med stöd i säkerhetskulturen räddar liv – tågolycka
Ett annat exempel på en god säkerhetskultur såg vi sommaren 2023 när ett tåg spårade ur efter att banvallen underminerats av skyfall. En uppmärksam lokförare ringde föredömligt in till trafikledningen och uppmärksammade dem på risken. Trafikledaren agerade också skyndsamt och enligt skolboken, när de säkerställde att de efterföljande tågen avsevärt sänkte sin hastighet utmed den aktuella sträckan. När urspårningen skedde hade tåget en hastighet av 40 km/h och skadorna blev begränsade. Både rapporteringen och det efterföljande agerandet tyder på en god säkerhetskultur, en kultur som i detta fall troligen räddade liv.

Missa inte chansen att delta på årets viktigaste mötesdag för dig som arbetar med informationssäkerhet och säkerhetskultur!

Säkerställ din plats redan idag och gör dig redo för en dag av lärande, inspiration och värdefulla möten. Vi ses på konferensen!