eID och e-underskrifter i framtidens digitala förvaltning 2026

• Vad innebär det nya utredningsuppdraget om stärkta identitetskontroller – scope, mål och tidsplan
• Användning av biometriska uppgifter – juridiska, etiska och säkerhetsmässiga aspekter för offentliga aktörer
• Identitetsmisbruk: nuvarande risker och hur lagförslagen kan minska sårbarheter för kommuner, regioner och myndigheter
• Myndighetssamarbete och delning av identitetsinformation – så ska vi utreda hur detta kan göras säkert och lagligt
• Från teori till praktik – hur kan offentlig sektor förbereda sig för nya regler och kontroller?

Regeringen har tillsatt en särskild utredning för att se över och förstärka identitetskontroller i Sverige, med slutrapport senast i augusti 2026. Fokus ligger på hur biometriska uppgifter kan användas, hur myndigheter kan samarbeta bättre och vilka juridiska och etiska frågor som måste lösas. Under denna föreläsning får du en inblick i arbetet och vad de föreslagna förändringarna kan innebära för kommuner, regioner och myndigheter som hanterar identitet, tillit och säkerhet i sin vardag.

• Vad innebär den nya eIDAS-förordningen för svenska myndigheter, regioner och kommuner?
• Digitala plånböcker och nya krav på betrodda tjänster – hur påverkas offentlig sektor?
• Tillsyn i praktiken – vanliga utmaningar och lärdomar från granskningar av tillhandahållare.
• Skillnaden mellan betrodda och kvalificerade betrodda tjänster – vad behöver användarorganisationer känna till?
• Interoperabilitet i EU – hur säkerställer vi att svenska lösningar fungerar sömlöst i det europeiska ekosystemet?
• Framtida risker och hotbilder – hur kan offentlig sektor förbereda sig för nästa steg i utvecklingen?

Den nya eIDAS2-förordningen innebär omfattande förändringar för både elektronisk identifiering och betrodda tjänster, inte minst genom införandet av digitala identitetsplånböcker. För offentlig sektor väntar nya krav, nya möjligheter – och ett ökat behov av samverkan.

Post- och telestyrelsen är tillsynsmyndighet för betrodda tjänster och arbetar med både incidentrapportering, granskningar och att förbereda Sverige för det kommande europeiska ramverket. Under denna föreläsning får du en uppdaterad bild av vad som händer just nu, vilka krav som väntar – och hur din organisation kan rusta sig för framtiden.

• eIDAS2 och digitala plånböcker – så förändras förutsättningarna för digital identitet i EU
• Bolagsverkets roll i EWC och WE BUILD – lärdomar från två av EU:s största pilotprojekt och vad de betyder för din verksamhet
• Praktiska användningsfall – så kan digitala plånböcker användas för verifierade certifikat och informationsutbyte
• Vinster för offentlig sektor – ökad automatisering, effektivisering och säkerhet
• Nästa steg och tidsplan – hur kan svenska myndigheter, kommuner och regioner förbereda sig?

Inom EU pågår nu det avgörande arbetet med att färdigställa eIDAS2 och utveckla digitala identitetsplånböcker. Bolagsverket har en central roll både i EWC (EU Digital Identity Wallet Consortium) och i det nya WE BUILD-konsortiet, där de tillsammans med andra europeiska aktörer driver utvecklingen av både företags- och individplånböcker fram till 2027. Under denna föreläsning ger David Magård en uppdaterad bild av arbetet, delar aktuella erfarenheter från de pågående pilotprojekten och visar på praktiska vinster för offentlig sektor. Vad innebär EU:s tidsplan, vilka användningsområden ser vi redan nu – och hur kan din organisation förbereda sig för nästa steg?

• Vad innebär digitaliseringen av offentlig sektor – vilka risker och möjligheter uppkommer i ett juridiskt perspektiv och vad betyder det i praktiken?
• Behovsanalys – när krävs underskrifter i ärendehandläggning och beslutsfattande i kommuner och regioner?
• Juridiska skillnader mellan analoga underskrifter på papper och digitala underskrifter i en e-handling
• Straffrättsligt skydd mot urkundsförfalskning – varför det är viktigt och vad som kan hända vid missbruk eller förfalskning
• Nya signaturförordningen, NIS2 och GDPR – hur förhåller sig regelverken till varandra och vad behöver du ha koll på avseende e-underskrifter och digitala identiteter?

De IT-rättsliga frågorna kring digital informationsförvaltning har blivit allt viktigare i takt med den snabba digitaliseringen av offentlig sektor. För att säkerställa en rättssäker informationsförvaltning krävs både kunskap om integritetsskydd, informationssäkerhet och offentlighetsprincipen samt förståelse för de juridiska krav som styr digital identitet och betrodda tjänster.

Under denna föreläsning får du en guidning genom juridiken kring e-underskrifter och eID, och hur dessa kopplas till ett långsiktigt hållbart arbete med informationsförvaltning. Du får en genomgång av de viktigaste regelverken och praktiska perspektiv på hur digitala arbetssätt kan anpassas för att leva upp till lagstiftningens krav.

• Från personlig till professionell legitimering – när identiteten kopplas till yrkesrollen
• Hög säkerhet och enkelhet i balans – rätt handling, rätt person, rätt roll
• Samarbete över verksamheterna – i Kungsbacka kommun gör IT, digitalisering och verksamhet det tillsammans
• E-underskrifter och digitalt bevarande – vad är viktigt för att säkra hela livscykeln för en underskriven handling?
• Lärdomar och resultat – så fick vi tillit och e-underskrifter att fungera i vardagen

När Kungsbacka kommun införde tjänstelegitimation gjorde de mer än att lansera en ny lösning – de förändrade sättet att arbeta digitalt. Genom att koppla identiteten till yrkesrollen har de skapat trygghet och tydlighet i varje underskrift, med säkerhet och användbarhet i balans. Det här är resultatet av mod, samarbete och höga ambitioner – där olika kompetenser tillsammans gjort digital tillit till verklighet. För Kungsbacka kommun handlar det inte om att följa utvecklingen, utan om att leda den på ett sätt som håller – enkelt, säkert och smart. Under denna föreläsning får du ta del av hur de gjorde när de gick från behov till praktik – och fick tjänstelegitimation att fungera på riktigt.

• Att signera i yrkesrollen – vad händer när signeringen flyttas från individ till yrkesroll – och hur påverkar det tillit, ansvar och skydd för anställda?
• Förändringsledning i praktiken – hur vi förankrar nya arbetssätt och stöttar verksamheterna i att börja signera digitalt
• Från teknik till nytta – hur vi går från pilotprojekt till breddinförande av säkra och användarvänliga lösningar för e-underskrifter och eID
• Balansen mellan säkerhet, användarvänlighet och verksamhetsnytta – hur prioriterar vi när alla delar är avgörande för helheten?
• Lärdomar från Malmö stads resa – framgångsfaktorer, fallgropar och vägen framåt

Digitaliseringen ställer höga krav på kommuner att kombinera rättssäkerhet, tillgänglighet och effektivitet i sina digitala tjänster. Malmö stad har under flera år arbetat strategiskt med att införa eID och e-underskrifter på ett sätt som både skyddar anställda och underlättar för verksamheterna. Under föreläsningen delar Malmö stad med sig av sina erfarenheter – från behovsanalys och pilotprojekt till implementering och förvaltning – och visar hur en stor och komplex organisation kan skapa sammanhållna, säkra och användarvänliga digitala lösningar.

• Den statliga e-legitimationen – vad vet vi i nuläget och vilka frågor återstår att lösa?
• Nya krav och initiativ inom eIDAS 2 och europeiska digitala plånböcker – hur påverkar de svenska förutsättningar?
• Hur kan offentlig sektor förbereda sig på kommande förändringar i regelverk, tillit och teknik?
• Samverkan mellan myndigheter, kommuner och privata aktörer – vad krävs för en fungerande ekosystemlösning?
• Framtidens tillit – hur säkerställs säkerhet, användbarhet och rättssäkerhet i nästa generations digitala identitetssystem?

Utvecklingen inom digital identitet går just nu i rekordfart. Statlig e-legitimation, eIDAS 2, digitala plånböcker, tillitsnivåer och nya standarder förändrar förutsättningarna för hur offentlig sektor ska hantera identitet, underskrifter och bevarande över tid. Vad innebär allt detta i praktiken – och hur kan verksamheterna agera för att ligga steget före när spelplanen snabbt ritas om?

• Skillnaden mellan vad myndigheten behöver för att säkerställa bevis i verksamheten och vad som behöver bevaras ur en arkivrättslig synvinkel
• Hur kan arkivet bidra till tillit i den digitala förvaltningen – och vad krävs för att elektroniskt underskrivna handlingar ska bevaras över tid?
• Vägledning och rekommendationer för att bevara elektroniskt underskrivna handlingar

Det finns många frågor kring hur elektroniskt underskrivna handlingar kan bevaras långsiktigt ur ett arkivperspektiv. Under föreläsningen ger Riksarkivet en inblick i hur arkivlagstiftningens krav samspelar med verksamhetens behov av bevisvärde här och nu, och i myndighetens ansvar att bevara handlingar för framtiden. Du får ta del av Riksarkivets pågående arbete med en vägledning och ett rättsligt ställningstagandekopplat till tryckfrihetsförordningens definition av allmän handling – och vad detta innebär i praktiken för myndigheter som hanterar elektroniska underskrifter.

Riksarkivet arbetar löpande med att tydliggöra de rättsliga och praktiska förutsättningarna för ett långsiktigt bevarande av elektroniskt underskrivna handlingar. Föreläsningen fokuserar på arkivperspektivet men inte tekniska krav och metoder för att upprätthålla elektroniska underskrifter, eller vad som behöver undertecknas.

• Hur påverkar post-quantum-utvecklingen grunden för digitala underskrifter, digital identitet och säker kommunikation i offentlig sektor? 
• Hur ser det legala landskapet ut och hur kan du förbereda organisationen för NIS2, eIDAS 2 samt cybersäkerhetslagen? – har du state-of-the-art kryptologi på plats? 
• Hur skapar vi oss de verktyg och processer för långsiktig säkerhet då grunden kring dagens kryptologi ändras? 
• Har du koll på dina kryptotillgångar och hur de används i organisationens IT-system? Hur sårbara är ni inför nästa teknikskifte? Hur snabbt kan du ta fram prioriteringslista på systemen som är mest sårbara baserat på en sårbarhet i ett krypto? 
• Hur kan du stegvis bygga mot kvantsäkerhet utan att bromsa innovation, samverkan eller digital utveckling?

Under denna föreläsning får du insikter och verktyg för att påbörja arbetet med att framtidssäkra din organisations kryptostrategi. Gunnar delar med sig av erfarenheter och praktiska perspektiv kring hur man kan börja inventera sina krypton och tillitstjänster, analysera informationslivslängd och förstå var de största riskerna finns. Du får vägledning i hur man kan göra de första konsekvensbedömningarna, prioritera rätt och skapa struktur inför kommande krav i NIS2 och cybersäkerhetslagen – utan att göra frågan onödigt komplex.