eID och e-underskrifter i framtidens digitala förvaltning

Caspar Almalander arbetar som informationshanteringsstrateg på SKR:s avdelning för digitalisering. Innan dess var han enhetschef för kommunarkiv och registratur i Botkyrka kommun. Dessförinnan arbetade han som IT-arkivarie och stadsarkivarie i Eskilstuna kommun och deltog i ett antal stora nationella projekt och uppdrag. Caspar är en kunnig och välkänd person inom branschen och en mycket uppskattad moderator.

I en tid där digitala tjänster används dagligen, har behovet av en säker och pålitlig digital identifiering aldrig varit större. Därför har regeringen gjort en stor och långsiktig satsning på att utveckla en statlig e-legitimation som säkerställer att varje medborgares identitet verifieras på högsta säkerhetsnivå i linje med både nationella och internationella standarder. 
Under denna föreläsning kommer Erik Slottner, civilminister med ansvar för digitalisering, att redogöra för regeringens övergripande strategi för att skapa en robust och pålitlig digital infrastruktur som möter framtidens krav. Slottner har en central roll i att driva Sveriges strategi för digital identitet och e-legitimation, och han arbetar aktivt för att säkerställa att Sverige ligger i framkant vad gäller digitala lösningar inom EU.

De IT-rättsliga frågorna och juridiken kring den digitala informationshanteringen har blivit allt viktigare i och med den snabba digitaliseringen av offentlig förvaltning. Området styrs av ett omfattande och växande regelverk och det krävs mycket kunskap för att nå en rättssäker hantering som garanterar både integritetsskydd, informationssäkerhet och samtidigt värnar offentlighetsprincipen. Under denna föreläsning kommer du få en guidning genom digitaliseringsjuridiken utifrån utmaningar som är kopplade till e-underskrifter och e-legitimering. Området tangerar många olika juridiska områden och under detta anförande kommer du att få ta del av en genomgång av det viktigaste för att skapa en rättssäker hantering av elektroniska underskrifter och digitala identiteter i offentlig förvaltning. Du får höra vad som gäller och hur man ur ett praktiskt perspektiv anpassar digitaliseringen efter de juridiska krav som ställs. Katarina är docent i offentlig rätt och universitetslektor i rättsinformatik vid Institutet för rättsinformatik (IRI), juridiska institutionen, Stockholms universitet. Hennes forskning är för närvarande inriktad på olika områden inom juridik och e-förvaltning. Den omfattar bl.a. myndigheters användning av artificiell intelligens för urval och kontroll samt digitaliseringen av vården och omsorgen. Hon har tidigare publicerat sig inom flera olika rättsområden, såsom förvaltningsrätt, skatterätt och mänskliga rättigheter. Katarina är också ledamot i Societal Committee inom Digital Futures, ett tvärvetenskapligt forskningscenter inom teknik och digital transformation, som bedrivs genom ett samarbete mellan KTH, SU och RISE. Katarina har en lång erfarenhet som lärare på juristprogrammet vid Stockholms universitet samt andra universitet och högskolor i Sverige. Hon är en mycket uppskattad och flitigt anlitad talare och kursledare har tilldelats Stockholms universitets pedagogiska pris som Årets lärare 2022.

Den uppdaterade eIDAS-förordningen kommer innebära förändringar av de sedan tidigare reglerade betrodda tjänsterna och även nya regler inom området elektronisk identifiering. Post- och telestyrelsen är tillsynsmyndighet för betrodda tjänster vilket bland annat innebär att de tar emot incidentrapporter och granskar att reglerna i eIDAS- förordningen följs. Under denna föreläsning kommer du att få en guidning i vad som är viktigt att känna till kring den uppdaterade eIDAS- förordningen för dig inom offentlig sektor och vart ni kan vända er för olika frågor. Björn Scharin har arbetat med e-legitimationer, e-underskrifter och betrodda tjänster i 20 år. Han är utredningssekreterare för utredningen om säker och tillgänglig digital identitet som kommer att slutredovisas i slutet av maj detta år. Han var även utredningssekreterare för utredningen Ökad och standardiserad användning av betrodda tjänster i den offentliga förvaltningen vid Statens offentliga utredningar och var också en av Statskontorets representanter i SAMSET-projektet.

Anna Amundberg är jurist och arbetar på Post- och telestyrelsen (PTS) på avdelningen för säker kommunikation. Anna arbetar med PTS ansvar över eIDAS-förordningen, det vill säga frågor som är kopplade till betrodda tjänster. Hon arbetar även med tillsyn och frågor kopplade till NIS-direktivet och NIS2-direktivet. Förutom det sitter hon även i styrelsen för FESA (the Forum of European Supervisory Authorities for trust service providers).

Elektronisk identifikation och e-underskrifter spelar en avgörande roll i dagens digitala samhälle, men införandet är allt annat än enkelt. För att lyckas krävs en noggrann balans mellan tekniska lösningar, juridiska krav och verksamhetens specifika behov, vilket gör detta område både komplext och utmanande. Hur kan teknik, juridik och verksamhet samverka på bästa sätt för att lyckas och hur får man till detta i praktiken? Under denna föreläsning delar Huddinge kommun med sig av hur de har utvecklat både metodik och arbetssätt, från behovsinsamling till operativt stöd för införandet av nya verktyg. De presenterar viktiga lärdomar och insikter från processen, där målet hela tiden har varit att skapa ett sammanhållet stöd för användarna genom att integrera teknik, juridik och verksamhet. Christina Engström är systemförvaltare och objektspecialist i processkartläggningsverktyg och verktyg för elektronisk underskrift på digitaliseringsavdelningen på Kommunstyrelsens förvaltning i Huddinge kommun.

Anna Johansson är projektledare för kommunövergripande programmet om digital informationshantering e-underskrift, SDK och digital post. Hon har över 10 års erfarenhet inom digitalisering och projektledning, med särskilt fokus på digitaliseringsprojekt inom offentlig sektor. Tidigare har hon arbetat som förvaltningsledare och projektledare på Sveriges Kommuner och Regioner och som familjerättssekreterare i Malmö stad.

Lantmäteriet fick 2023 ett regeringsuppdrag om att möjliggöra för fler elektroniska handlingar inom det fastighetsrättsliga området och föreslå en digital infrastruktur som underlättar hanteringen av dessa. De har nu överlämnat ett förslag på en digital infrastruktur med en e-tjänst, för att kunna upprätta rättshandlingar digitalt i stället för med penna och papper. Ett införande av digitala underskrifter vid överlåtelse och upplåtelse av fastigheter innebär stora fördelar jämfört med dagens analoga förfarande men att digitalisera fastighetsrätten där både jordabalken och andra lagar bygger på traditionella, pappersbaserade processer är både juridiskt och tekniskt utmanande. Under den här föreläsningen kommer du att få ta del av Lantmäteriets arbete för att möjliggöra elektroniska rättshandlingar för bättre tillgänglighet, ökad effektivitet och säkerhet. Linda Sabel är teknologie doktor, verksamhetsstrateg och forsknings- och utbildningssamordnare på Lantmäteriet. Hon har varit ansvarig handläggare för regeringsuppdraget och har varit involverad i viktiga projekt som rör digitalisering av fastighetsbildningsverksamheten. David Fridh är stabsjurist på Lantmäteriet och spelar en central roll i juridiska frågor som rör fastighetsrätt och digitalisering. Han har varit delaktig i flera projekt som syftar till att utveckla och modernisera de rättsliga ramarna för fastighetstransaktioner i Sverige. De har tillsammans med Johan Modig, lantmätare på Lantmäteriet, författat rapporten ”Digitala rättshandlingar på fastighetsrättens område” som föreslår en digital infrastruktur för att underlätta hanteringen av elektroniska rättshandlingar inom fastighetsområdet.

David Fridh är stabsjurist på Lantmäteriet och spelar en central roll i juridiska frågor som rör fastighetsrätt och digitalisering. Han har varit delaktig i flera projekt som syftar till att utveckla och modernisera de rättsliga ramarna för fastighetstransaktioner i Sverige. Linda och David har tillsammans med Johan Modig, lantmätare på Lantmäteriet, författat rapporten ”Digitala rättshandlingar på fastighetsrättens område” som föreslår en digital infrastruktur för att underlätta hanteringen av elektroniska rättshandlingar inom fastighetsområdet.

Migrationsverket har länge varit i framkant när det gäller att tillhandahålla digitala tjänster för personer som flyttar till Sverige men att säkert identifiera och hantera dessa individer digitalt ställer höga krav på säkerhet och tillförlitlighet. Hur adresseras dessa utmaningar i dag, och hur utvecklas framtidens lösningar för att möta nya krav från både svenska och internationella användare? E-legitimering och elektroniska underskrifter har varit centrala för svenska medborgare, men nu ser vi ett växande behov av flexibla lösningar som kan nå även utländska medborgare utan tillgång till traditionella e-legitimationer. Hur hanterar Migrationsverket dessa legitimeringsfrågor, och hur ser de på framtida möjligheter med utvecklingen av eIDAS 2.0 och då i synnerhet digitala plånböcker? Under denna föreläsning kommer du att få ta del av Migrationsverkets arbete för att bredda sina digitala tjänster för att möta nya användargrupper i e-tjänster. Peter Colldin arbetar som produktägare på Migrationsverket och har över 30 års expertis inom projektledning, informationshantering och lösnings- och verksamhetsarkitektur. Peter har tidigare arbetat som konsult i eget bolag åt Migrationsverket men är numera anställd som produktägare inom området Identity & Access Management.

Mikael Sundberg är Business Manager för Knowit Secure Solutions AB och ansvarar för SignPort, Knowits lösning för digitala signeringstjänster. Sedan december 2022 har Mikael lett arbetet med att utveckla och implementera säkerhetslösningar inom digitala identiteter och signaturer, med fokus på att tillgodose kundernas behov av pålitliga signeringstjänster. Med över 15 års erfarenhet på Knowit, där han tidigare haft roller som affärsansvarig och Business Lead för SignPort på Knowit Connectivity AB, har Mikael en gedigen bakgrund inom digitala säkerhetsstrategier.

Att införa e-underskrifter hanteras ibland som en avgränsad fråga. Som arkivmyndighet för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad måste Regionarkivets riktlinjer ha ett helhetsperspektiv som omfattar hela livscykeln; från upprättande, format och gallring till leverans/mottag, validering och slutarkivering. Emil Åhman arbetar som arkivarie på Regionarkivet och har under många år jobbat med frågeställningar kring digitalt bevarande, e-underskrifter och bevarandestrategi. Han har utifrån ett arkivperspektiv suttit med som rådgivare vid förstudie och införande av e-underskrifter för Västra Götalandsregionen samt hos andra myndigheter i Göteborgs Stad. Denna bakgrund har givit värdefulla erfarenheter av att jobba med svåra frågeställningar kopplat till e-underskrifter. Emil kommer att berätta om arbetet med strategin och vilka andra strategiska dokument och verksamhetskomponenter som kan vara nödvändiga för att dokumentera det långsiktiga bevarandet av e-underskrifter.

I en tid då tekniska standarder och system ständigt förändras blir behovet av strategier för framtidens hållbara informationshantering allt mer kritiskt. Riksarkivets viktigaste fråga är att säkra autentisk, tillgänglig och användbar information idag och för framtida generationer. Men hur säkerställer vi ett långsiktigt bevarande av elektronisk information, inklusive digitala underskrifter över tid? Jens Västberg är chefsjurist på Riksarkivet sedan 2022 och har tidigare arbetat som enhetschef och funktionsansvarig verksjurist vid Kronofogden, där han ansvarade för juridisk styrning och utveckling. Han har även arbetat med integritetsfrågor som jurist på Datainspektionen (nuvarande Integritetsskyddsmyndigheten), och haft roller som ämnessakkunnig på Riksrevisionen och föredragande hos Justitieombudsmannen. Jens har också varit expert i den statliga utredningen om dataskydd och kontroll hos Skatteverket, Tullverket och Kronofogden, där han bidrog med sin expertis kring informationssäkerhet och dataskydd. Under denna föreläsning kommer du att få ta del av hur Riksarkivet arbetar för att ta fram både vägledning och reglering för att sötta arbetet med att säkra arkivbeständigheten för digitala underskrifter. Med fokus på praktiska och användbara lösningar får du insikter kring vad som är viktigt för att hantera utmaningar när tekniska system förändras och riskerar att påverka underskrifters giltighet över tid.

eIDAS2 kom ut i våras och i början av hösten 2024 fanns utkasten för fem genomförandeförordningar för digiplånboken ute för utlåtanden. Mycket sägs, skrivs och diskuteras gällande plånboken som id-bärare, och som bärare av olika attesterade attribut såsom intyg, biljetter, körkort. Men hur ser det ut med digiplånboken i förhållande till e-underskrifter? Vilka förändringar kan vi vänta oss? Hur påverkar det oss som organisation och verksamhet; vad behöver vi tänka på gällande hanteringen och utvecklingen av e-underskrifter? Samtidigt får artificiell intelligens en allt större betydelse och närvaro i verksamheters aktiviteter och processer. I takt med att robotar, eller AI-agenter, börjar agera i verksamhetens system, behöver autentiseringen för dessa kunna hanteras, på motsvarande sätt som för mänskliga användare. Men en AI-agent kan ju inte använda ett tjänstesmartkort eller ett mobilt e-leg på samma sätt som den mänskliga användaren. Hur åstadkommer man ett "e-leg" för en AI-agent? Johan Nyman har länge följt utvecklingen kring eID och elektroniska underskrifter ur ett europeiskt perspektiv och har ett stort intresse för användarperspektivet, Public Key Infrastructure och eIDAS-kompatibla kvalificerade elektroniska signaturer (QES). Johan brinner för plattformsoberoende e-signeringslösningar och är specialiserad på digitala autentiserings- och signaturmetoder. Han har även en koppling till den finska universitetssektorn där han arbetat med IT-utveckling och implementerat elektroniska underskrifter.

Cecilia Eliasson Schmidt är Informations- och cybersäkerhetskonsult på Certezza. Under denna föreläsning kommer hon att dela med sig av sina erfarenheter från att leda och koordinera projekt inom e-legitimering och informationssäkerhet. Särskilt fokus kommer att ligga på autentisering och hantering av digitala identiteter, samt hur offentlig sektor kan anpassa sig till nya säkerhetsutmaningar i takt med att AI-agenter blir en alltmer integrerad del av verksamheten.

När en organisation ska upphandla och implementera e-signering är det många frågor som behöver besvaras. Hur kan man kartlägga verksamhetens behov på bästa sätt och vad är viktigt att tänka på för att inte riskera att stå utan svar i upphandlingen? Lena har lång erfarenhet som IT-konsult och projektledare och har under de senaste åren arbetat med bland annat Örebro kommuns implementering av elektroniska underskrifter. Under denna tid har hon samlat på sig mycket verksamhetsnära kunskap kring vad som är viktigt att tänka på inför en upphandling och implementering av elektroniska underskrifter för att få allt att landa rätt. Under denna föreläsning kommer Lena att dela med sig av sina bästa tips kring hur man lyckas med upphandling och kravställning för att få den bästa grunden att jobba vidare från sedan.