Intervjuer

Intervju med Louise Lindquist Sassene, Arkitekt, ÅWL Arkitekter. Louise är föreläsare på konferensen där hon föreläser om hur digitaliseringen påverkar lokaler för lärande, dess utformning och behov av fastighetstekniska lösningar.

Louise Lindquist Sassene, Arkitekt, ÅWL Arkitekter

Vi ställde några frågor till Louise inför hennes föreläsning:

Din föreläsning tar sin utgångspunkt i SKR´s rapport ”Verksamheters digitaliserings påverkan på lokaler” – vad handlar det om?
Den handlar om hur man bygger rätt och hållbart från början. Om hur digitaliseringen påverkar allt – från hur du optimerar en huskropps formfaktor så att energiförbrukningen blir låg till vad en skola behöver vara nu och framöver kopplat till det pedagogiska arbetet och verksamhetens organisering. Och hur digital teknik kan nyttjas så att den tjänar brukare och ägare av lärmiljö.

Vad erbjuder digitaliseringen för möjligheter för dig som planerar och bygger skolor?
Den erbjuder oändliga möjligheter men det är vår uppgift att kravställa. Tekniken i sig har aldrig något egenvärde. Men det kan vara svårt att navigera så mitt tips är att plocka in tvärvetenskaplig kompetens tidigt i ett skarpt uppdrag. Arkitekten har en unik förmåga att se helheten och koordinera den typen av team. 

Hur kan data och digitaliseringen vara ett verktyg för en kvalitativ beställning av en skola?
Genom att fundera på vilken typ av data du genererar i en byggnad och genom dess brukare (och deras tekniska prylar) kan man – om man har koll på och äger sin data, få en mer förutsägbar byggnad i projektets alla skeden. Och data från sensorteknik kan dessutom kopplas till undervisningen och hur, var och när man lär.

Intervju med Frank Wedding, rektor Kattegattgymnasiet, Halmstads kommun.  Frank är föreläsare på konferensen där han föreläser om Så byggdes framtidens hjärnsmarta skola i Halmstad – att förhålla sig till utmaningar och se till möjligheter för att bygga en skola för alla.

Frank Wedding, rektor Kattegattgymnasiet, Halmstads kommun

Vi ställde några frågor till Frank inför hans föreläsning:

Du har varit med i planering och uppförande av nya Kattegattgymnasiet där du också är rektor – varför tror du att det blev ett sådan lyckad skolbyggnation?
Under hela processen har vi i skolan samarbetat med kommunens fastighetsförvaltning som har uppdraget göra en ny skola och där vi har ett mycket bra samarbete med Skanska som bygger skolan. Vi har haft en person från oss från verksamheten som har arbetat 50 % under hela processen. Denna person har sedan återkopplat till skolans ledningsgrupp. De olika gymnasieprogrammen har utsett lärare som har varit delaktiga och kommit med idéer och synpunkter under projekteringstiden.

Vad tror du det är viktigt att tänka på när man bygger en hjärnsmart och tillgänglig skola som ska vara bra för alla barn?
Vi har haft gemensamma seminarier, arkitekter, neuroforskare, personal från skolan och elever. Här har elevernas roll varit mycket viktig. Deras idéer och tankar har vi tagit med oss i arbetet.

Har du något tips till de de som idag står inför ett liknande projekt vad gäller hur vi ska se på framtidens skola och hur vi bäst utvecklar den?
Att vi har fått en så fin skola som också sticker ut med Hjärngymmet som är speciellt rum, är jag övertygad om beror på att vi hade en idé som vi följde. Tack var att vi sedan flera år arbetat med ”Hjärnsmart” påverkade detta utformningen av byggnaden på ett positivt sätt. Jag tror andra skolor som har en bärande idé ska lyfta fram det och utforma skolan efter den.

Intervju med Christian Persman, projektledare, Arvika kommun. Christian är föreläsare på konferensen där han föreläser om Så bygger Arvika framtidens skola – smarta lokalförsörjningsstrategier och byggnation av en skola för var och en.

Christian Persman, projektledare, Arvika kommun

Vi ställde några frågor till Christian inför hans föreläsning:

Du är med i planering och uppförande av Arvikas nya högstadieskola – vad är unikt med denna skolbyggnation?
Skolan byggs med elevers mående som utgångspunkt, då vi vet att elevers lärande är avhängigt måendet och tvärtom. Tanken är att miljön ska tillgängliggöras i hög omfattning inte bara fysiskt, utan även socialt och pedagogiskt.

Skolan byggs i trä i stor omfattning och med en hög ambitionsnivå gällande hållbarhet och miljö.

För hela kommunens skolorganisation innebär skolan att tre högstadieskolor blir en med konsekvensen mer effektivt lokalanvändande, även för låg- och mellanstadieverksamhet och förskola, då vi avvecklar och flyttar verksamheter till lokaler som frigörs. Det är kommunens största investering genom alla tider.

Vad är viktigt att tänka på när man bygger tillgängliga lärmiljöer som ska erbjuda lärande, trygghet, relationer, alternativ och stressreducering?
Vi har lagt fokus på att undvika många elevförflyttningar under skoldagen samt att undvika situationer med trängsel och att ge elever alternativ, att kunna vara social med andra, eller att ha möjlighet att dra sig undan och få återhämtning, och där skolans utformning underlättar detta. Istället för långa korridorer har vi valt att ha hemvister där cirka 75–100 elever kan tillbringa största delen av sin skoldag. Vi har även L-formade klassrum, bland annat för att skapa fler alternativ i rummet, samt att ge elever mer möjligheter sensoriskt. Mycket arbete har lagts ner på att skapa en så optimal miljö som möjligt gällande ljus och ljud. Här spelar färger och materialval på väggar och golv också in. Liksom val av möbler och möbleringen i sig. Allt samspelar. Sedan återstår när skolan är klar det viktigaste arbetet, att med organisationen, arbetssätt och bemötande skapa ett positivt och tryggt klimat på skolan. Då råder optimala förutsättningar för lärandet. Så i hela processen försöker vi synka ihop den fysiska miljön med de sociala och pedagogiska delarna.

Har du något tips till de de som idag står inför ett liknande projekt vad gäller hur vi ska se på framtidens skola och hur vi bäst utvecklar den?
Jag tycker det finns flera saker att tänka på. Det första är att skapa en organisation för att kunna hålla ihop alla delar i projektet. Sedan gäller det att skapa en tydlig målbild, dels genom att lyssna in grupper av elever och vad de tycker är viktigt för att må bra i skolan och vad som gör att de lär sig. Dels genom att synliggöra vad vi gör av hävd och tradition gällande både lokalutformning, organisation och arbetsinnehåll, för att jämföra med vad forskning säger om tillgängliga lärmiljöer. Det finns mycket tyckande och många övertygelser om skolan från många håll. Här blir en tydlig målbild för vad man vill åstadkomma oerhört viktig tillsammans med, som sagt, att vara medveten om skillnaden mellan att tycka, med vad vi faktiskt vet.

Förankringen med den politiska nivån är avgörande för framgång, liksom att målbilden förankras hos alla parter i projektet och på riktigt blir det alla arbetar mot.

Slutligen vill jag poängtera vikten av att personalen är med i processen från början, blir bekräftade, men också utmanade. Vi i Arvika vill inte skapa en skola som vi redan har, utan något mer och ännu bättre.

Intervju med Magnus Nyberg Blixt, Verksamhetsutvecklare med fokus på tillgänglig lärmiljöer, Uppsala kommun. Magnus är moderator på konferensen.

Vi ställde några frågor till Magnus inför konferensen:

Du är moderator och föreläsare på konferensen Framtidens skol- och förskolemiljöer i november – vilka är dina förväntningar på dagarna?
Jag förväntar mig såväl inspiration, nya kunskaper som tankespjärn kring det komplexa området lärmiljöer, samt nätverkande och användbara kontakter framåt.

Du har sagt att det är viktigt att tänka HELHET när man utvecklar en ny skola och skolbyggnad? Vad innebär det? Kan du utveckla det?
Att tro att man enbart kan ändra det fysiska rummet utan att samtidigt förändra det sociala och det pedagogiska är i överkant naivt – det vet vi inte fungerar. Allt måste bilda en helhet för att faktiskt fungera – i kontakten med elever och lärare, vilket det ju faktiskt handlar om. Hur ser egentligen möjligheterna ut till möten mellan lärare, elev och innehåll?

Vad tycker du kännetecknar en god och tillgänglig lärmiljö?
Nyckeln ligger i tillgänglig – för var och en som vistas där att funktionellt och effektfullt kunna utföra det faktiska arbete som måste kunna utföras för att kunskapstillväxt ska ske. Det är olika krav på lärmiljö om man ska ägna sig åt högläsning eller höjdhopp, som professor Frelin klok brukar påpeka.  Vi behöver här utgå mer från elevernas faktiska behov än vuxengissningar baserade på tradition – utifrån att skola idag faktiskt inte fungerar tillräckligt bra utifrån skollagens krav att samtliga elever ska ges de förutsättningar som behövs för att nå samtliga mål.

Vilka är dina bästa råd till de som står inför att utveckla och bygga en ny skola med fokus på trygghet och inkludering?
Utgå från variation och hur vi människor faktiskt fungerar – det måste finnas dagsljus och vara möjlighet till fokus och arbetsro i rum för lärande. Kapprum, toaletter, entréer och liknande behöver vara begripliga och överblickbara, utan inbyggda mobbinghörn. Lärare ska kunna finna goda ankarplatser och tidsenlig teknik vara inbyggd från början. Använd den forskning och erfarenhet som faktiskt finns, från såväl lyckade som mindre lyckade exempel – men ta reda på vad som faktiskt fungerar, genom att fråga elever och lärare. Gör de medvetna val som krävs, med utgångspunkt i eleverna och lärarnas möjlighet till ledarskap.

Intervju med Cecilia Skarke, rektor Bobergsskolan. Cecilia är föreläsare på konferensen där hon föreläser om Framtidens skola- att utifrån ett helhetstänk utveckla framtidens lärmiljöer och skolans verksamhet.

Bobergsskolan fick utmärkelsen Årets skol- och förskolebyggnation 2020.

Cecilia Skarke, rektor Bobergsskolan, Stockholm stad

Vi ställde några frågor till Cecilia inför hennes föreläsning:

Du har varit med i planering och uppförande av nya Bobergsskolan där du också är rektor – varför tror du att det blev ett sådan lyckad skolbyggnation?
Alla inblandade har verkligen gjort sitt yttersta för att förstå hur en skola ska fungera och vara tillgänglig för alla elevers olikheter.

Vad tror du det är viktigt att tänka på för att se till att skolorganisation och skolbyggnad utvecklas hand i hand?
För mig är det viktigt att all personal som arbetar på skolan tror på byggnaden och hur våra lärmiljöer är utformade. Man måste lära sig sin skolbyggnad och hur man bäst använder den. Våra hemvister är utformade och möblerade på ett visst sätt. Det är inget som säger att det är det bästa sättet men vi kan tillsammans utveckla och lära oss använda miljöerna på bästa sätt. Vi utvecklar vår skolorganisation tillsammans med byggnaden i lugn takt.
 
Har du något tips till de de som idag står inför ett liknande projekt vad gäller hur vi ska se på framtidens skola och hur vi bäst utvecklar den?
Framtidens skollokaler måste vara ännu mer flexibla tror jag. Mina tips till de som står inför liknande projekt är att göra många studiebesök på andra skolor. Våga tänka nytt i organisationen, där finns det mycket att göra inom skolan. Mitt sista tips blir att tänka på att inte övermöblera. Alla elever behöver inte ha en stol och ett bord. Det finns många andra fantastiska lösningar till bra lärmiljöer.

Intervjuerna är gjord av Nina Eriksson, Ability Partner