Framtidens skol- och förskolemiljöer

Magnus arbetade länge som lärare och mötte stjärnglans i elevers ögon och han blev sedan skolledare för Glömstaskolan. Därefter arbetade han som verksamhetsutvecklare inom tillgängliga lärmiljöer i Uppsala kommun. Idag arbetar han som verksamhetsutvecklare på Haldor. Magnus ser också skolan från föräldraperspektiv och som fritidspolitiker och följer sedan länge aktuell skolforskning och har även erfarenheter från yrkesetiken och Lärarnas ansvarsnämnd. Han är vice ordförande i Skolhusgruppen. Magnus är också en idog bloggare och twittrare, engagerad i skolfrågor och försöker dra sitt strå till stacken i att bygga en tillgänglig skola för var och en.

(FD), forskningsinstitutet RISE, leder studier och innovation för en hållbar samhällsomställning, tillsammans med partners från offentlig, privat och civil sektor. Hon har en bakgrund från organisationer som KTH och Boverket och inom forskningsfältet individ-samhälle-byggd miljö, där hon bl.a. belyst ungas skolresor och fritid, och kommunala förvaltningars planeringsprocesser för skollokaler.

Västerås stad växer och behovet av platser och goda lärmiljöer i skolan och förskolan ökar. Det är därför viktigt att jobba kontinuerligt och strukturerat med planeringen och utvecklingen av skol- och förskolelokaler. Rainer Wiesner är lokalplanerare på Västerås stad och Margareta Löfgren är arkitekt på Archus. Under anförandet delar de med sig av erfarenheter från Västerås stads arbete med nytt funktionsprogram för skolan och förskolan.

Västerås stad växer och behovet av platser och goda lärmiljöer i skolan och förskolan ökar. Det är därför viktigt att jobba kontinuerligt och strukturerat med planeringen och utvecklingen av skol- och förskolelokaler. Rainer Wiesner är lokalplanerare på Västerås stad och Margareta Löfgren är arkitekt på Archus. Under anförandet delar de med sig av erfarenheter från Västerås stads arbete med nytt funktionsprogram för skolan och förskolan.

Hur har man arbetat i byggprojekt som beskrivs som några av Sveriges bästa vad gäller kvalitet, miljömässig hållbarhet och teknik? Vilken betydelse har planeringen i tidiga skeden? Vad betyder samverkan under byggprocesserna? I föreläsningen möter du Malin Åberg, enhetschef byggprojekt, Malmö stadsfastigheter, som berättar om stadens arbetssätt för att hantera den komplexitet som en kvalitativ byggnation innebär samt hur de ser på den framtida utvecklingen av fastigheter inom skolan och förskolan.

Hjo kommun arbetar med en god samhälls- och skol- och förskolelokalplanering vilket har resulterat i kvalitativa lokaler och ett hållbart fastighetsbestånd. Kommunen är också känd för sitt rika kultur- och fritidsliv där utvecklingen av stadens miljöer och lokaler görs utifrån skola, idrott och fritid som helhet. Våren 2022 invigde man den nybyggda F6-skolan ”Estrid Ericsonskolan” för 180 elever med fritidshem plus en avdelning med anpassad grundskola med fritidshem. Ledorden för skolan är ”hållbarhet, litteratur och rörelse” vilket syns på olika sätt i skolbyggnaden. Under anförandet delar Klas Kronqvist med sig av kommunens erfarenheter av utveckling av skol- och förskolelokaler och byggnation och uppstart av Estrid Ericsonskolan.

Att arbeta med utformningen av skolans rum kräver en medvetenhet och förståelse för hur arkitekturen kan stärka det goda lärandet. Med denna frågeställning tog inredningsarkitekten Linda Nilson och arkitekten Madeleine Nordenknekt initiativ till förstudien ”Verktyg för utformning av lärmiljöer”. Materialet i förstudien är en sammanflätning av aktuell forskning och egna analyser utifrån Madeleines och Lindas erfarenheter inom yrkesrollen som skolhusarkitekter. Resultaten och den samlade kunskapen inom förstudien har som syfte att höja kvalitéten nationellt inom skolutformning och öka kunskapen bland beslutsfattare, beställare/förvaltare, lokalplanerare, pedagoger och arkitekter. ”Verktyg för utformning av lärmiljöer” är finansierad av Leif Blomqvists Forskningsstiftelse.

Att arbeta med utformningen av skolans rum kräver en medvetenhet och förståelse för hur arkitekturen kan stärka det goda lärandet. Med denna frågeställning tog inredningsarkitekten Linda Nilson och arkitekten Madeleine Nordenknekt initiativ till förstudien ”Verktyg för utformning av lärmiljöer”. Materialet i förstudien är en sammanflätning av aktuell forskning och egna analyser utifrån Madeleines och Lindas erfarenheter inom yrkesrollen som skolhusarkitekter. Resultaten och den samlade kunskapen inom förstudien har som syfte att höja kvalitéten nationellt inom skolutformning och öka kunskapen bland beslutsfattare, beställare/förvaltare, lokalplanerare, pedagoger och arkitekter. ”Verktyg för utformning av lärmiljöer” är finansierad av Leif Blomqvists Forskningsstiftelse.

I Hammarö har man på kort tid byggt förskolor och skolor som innebär en av kommunens största investeringar på länge, samtidigt som utbildningslokalerna skapar förutsättningar för en utvecklad skol- och förskoleorganisation. I föreläsningen möter du Stina Jordell, projektledare, Hammarö kommun, som föreläser om planering och byggnation av Hammarö kommuns senaste skolbyggnation, Mörmoskolan 7-9, anpassad grundskola och skolbibliotek. Skolan ska bli färdigbyggd under våren 2024 och är byggd med höga krav gällande hållbarhet; miljömässigt, ekonomisk och psykosocialt. Målbilden för skolan är tydlig där lokaler, organisation och innehåll tillsammans ska utveckla en tillgänglig lärmiljö. Möt Hammarö kommuns svar på frågan vad som är Framtidens skola.

I Haninge kommun har man nyligen byggt flertalet konceptförskolor samt Vega skola och aktivitetshus baserat på strategiska arbetssätt som kännetecknas av en grundlig planering i tidiga skeden, koordinerad byggnation av flera byggnader, strategisk partnering och stort fokus på involvering av alla aktörer från början till slut. Ambitionen har varit att skapa goda och flexibla lärmiljöer på ett kostnadseffektivt sätt och där byggnaderna uppfyller höga krav på miljömässig hållbarhet. Hampus Wiberg och Eva Lagerström är båda byggprojektledare på Tornberget Fastighetsförvaltning i Haninge. Hampus har arbetet med utvecklingen av kommunens konceptförskolor. Eva har arbetet med utvecklingen av Vega skola och aktivitetshus och i det projektet har även Hampus arbetat. Under anförandet delar de med sig av spännande erfarenheter inom effektiv och smart skol- och förskolebyggnation.

Härryda kommun redovisade 2021 en stor underhållsskuld för politiken. Utmaningen var betydande, men genom noggrann planering och strategiskt tänkande så lyckades man vända situationen till sin fördel. Under anförandet berättar Maria Hamrehjelm om Härryda kommuns resa mot en hållbar lokalförsörjning och de ombyggnationer som görs i kommunen i syfte att stötta "Sveriges bästa skola".

Planeringsprocessen av bostäder, förskolor, skolor och idrottslokaler behöver samordnas och vara prognossäker. SISAB, tillsammans med utbildningsnämnden, förskolenämnden, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden och övriga berörda nämnder säkerställer att planering av nya områden sker med hänsyn till behovet av nya förskolor och skolor samt att skol- och förskolebyggnationen förenar ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet och att befintliga lokalresurser ska nyttjas fullt ut. I föreläsningen möter du Belma Rejnefelt-Lyth, Chef Fastighetsförvaltning, SISAB och Jonna Isacson, Fastighetsutvecklare, SISAB, som delar med sig av sitt arbete med planeringsprocesser för utveckling av skol- och förskolefastigheter i staden.

Planeringsprocessen av bostäder, förskolor, skolor och idrottslokaler behöver samordnas och vara prognossäker. SISAB, tillsammans med utbildningsnämnden, förskolenämnden, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden och övriga berörda nämnder säkerställer att planering av nya områden sker med hänsyn till behovet av nya förskolor och skolor samt att skol- och förskolebyggnationen förenar ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet och att befintliga lokalresurser ska nyttjas fullt ut. I föreläsningen möter du Belma Rejnefelt-Lyth, Chef Fastighetsförvaltning, SISAB och Jonna Isacson, Fastighetsutvecklare, SISAB, som delar med sig av sitt arbete med planeringsprocesser för utveckling av skol- och förskolefastigheter i staden.

Pontus arbetar som arkitekt på Tengbom och har varit ansvarig för utformningen av Midsommarkransens skola från start till mål. Pontus har arbetat med samhällsfastigheter i allmänhet och lärmiljöer specifikt de senaste femton åren med både förskolor och skolor på ritbordet. Under detta anförande kommer du att få höra om tankar och utmaningar kring att skapa en bra skola i ett tätt stadssammanhang för ett stort antal elever.

FoU-fonden för kommunernas fastighetsfrågor har finansierat projektet ”Funktionella förskolelokaler” där forskare från Högskolan i Gävle under 4 års tid har följt implementering och flytt till nya förskolelokaler för mindre barngrupper i enlighet med Skolverkets rekommendationer. Projektet kommer att slutföras under januari 2024 och redovisas då i en slutrapport. Under anförandet redogör Lena O Magnusson för slutresultaten och beskriver hur du kan använda kunskap från projektet inför en planering, nybyggnation och uppstart av en förskolebyggnad. Lena O Magnusson är lektor i bildpedagogik vid Högskolan i Gävle och en av forskarna i studien.