Effektivitet är alltid en fråga om mening och syfte
Effektivitet och resursanvändning är centrala frågor i styrningen av högskolan – men vad innebär det egentligen att vara effektiv, och hur påverkar det hur resurser fördelas? Vi ställde några frågor till Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet och medlem i UKÄ:s rådgivande grupp för effektivitetsgranskning.
På konferensen Ekonom i högskolan 2025 föreläser Mats Benner om effektivitetsbegreppets historiska, politiska och institutionella rötter och diskuterar balansen mellan statlig styrning och lärosätenas autonomi.
Med utgångspunkt i UKÄ:s utvecklingsarbete kring effektivitetsgranskning och rapporten “Ändra allt?!” diskuterar han balansen mellan statlig styrning och lärosätenas autonomi – och hur olika styrmodeller påverkar ekonomiska beslut, ansvarsutkrävande och verksamhetslogik.
Föreläsningen ger både insikter och nya perspektiv för ekonomer och beslutsfattare som verkar i en komplex miljö där mål, medel och mening ständigt omförhandlas.
Vi ställde några frågor till Mats Benner inför hans föreläsning.
Din föreläsning handlar om effektivitet och kvalitet mellan styrning och självstyre. Vad menas egentligen med effektivitet i högskolesektorn?
Effektivitet är egentligen två saker – att göra saker rätt och att göra rätt saker. Jag kommer att prata mycket om hur vi värderat effektivitet i svensk högskola och universitet de senaste 30 åren, och hur synen på ekonomistyrning och effektivitet ändrats under den tiden. Vi vet mycket bättre idag vad vi gör – men gör vi rätt saker? Och hur kan de sakerna i så fall mätas?
Hur kan effektivitet mätas på ett meningsfullt sätt?
Processerna är helt centrala – hur många får arbete efter utbildning, matchar utbildningarna behoven, håller de hög kvalitet, är forskningen synlig och är den relevant. Och så vidare. Men det gäller också att veta vilka målen är – hur ser behoven av utbildning ut på 10-20 års sikt, vad är de långsiktiga kunskapsbehoven i samhället? Processer och mål måste värderas samtidigt. Och ja, mål gör att mäta!
Hur hänger effektivitet ihop med kvalitet och autonomi?
Idealt sett klarar lärosätena att ha koll på både vad saker kostar och hur väl de möter behov. Sedan decennier har staten gett universiteten stor frihet att utforma sin organisation men styr dem samtidigt via utvärderingar och uppföljningar. På ett sätt är detta vare sig särskilt autonomt eller styrt, eler snarare något slags mellanting. Detta system har gått i står nu – det mäts allt mer men resultaten blir inte bättre. Det är dags för ett omtag!
Vilka frågor tycker du är viktigast för ekonomer i högskolesektorn att reflektera kring just nu?
Begreppet värde och hur vi på ett vettigt sätt både mäter och mäter rätt. Ekonomer bidrar med instrument och processer för uppföljning och analys. Det gör de rätt i! Men nu behöver vi fundera allvarligt på vilka mål universitet och högskolor har och hur de kan omsättas i styrning och uppföljning.
Intervju är gjord av Stina Åkerstedt Ability Partner
Dela: