En åldrande målgrupp inom LSS – hur möter vi förändrade behov i tid?

Allt fler personer inom LSS lever längre men verksamheterna är inte alltid rustade för de behov som följer.

Vad innebär det i praktiken? Hur påverkar åldrande målgrupper bemötande, omvårdnad och arbetssätt i vardagen? Och vad krävs för att upptäcka förändringar i tid, innan de leder till felaktiga tolkningar eller bristande stöd?

Vi har pratat med Margareta Lunde-Martinson, legitimerad sjuksköterska, föreläsare och medverkande på konferensen Framtidens LSS 2026, som delar med sig av kunskap, perspektiv och konkreta arbetssätt för att möta framtidens behov.

Du har lång erfarenhet av att arbeta med frågor kring åldrande och hälsa inom LSS – kan du berätta lite om din bakgrund och vad som gjort att du engagerat dig särskilt i just den här frågan?
Jag arbetade som LSS-sjuksköterska i kommunal verksamhet mellan 2000-2010. Redan på den tiden började vi uppmärksamma att det var många personer med en intellektuell funktionsnedsättning i 50 årsåldern- de blev tröttare och började protestera mer och orkade inte göra det som de tidigare hade tyckt om att göra på sin fritid. Vi funderade på vad det kunde bero på. Speciellt en man på 65 år som jag tänker fortfarande på. Han arbetade 100% på daglig verksamhet och han var alltid trött när han kom hem från jobbet. Han fortsatte att arbeta heltid tills han blev 68 år, då upptäcktes en cancer. Han dog tre månader senare, så han fick aldrig uppleva att vara pensionär. Hans berättelse gjorde att jag engagerade mig ännu mer gällande deras hälsa och deras möjlighet att kunna gå tidigare i pension. Vi behövde också bli MYCKET bättre på att berätta och förklara för brukarna vad det innebär att bli pensionär. Många hinner tyvärr inte bli pensionärer, då många dör innan de blir
65 år.

Allt fler verksamheter möter en åldrande målgrupp, vilka är de största utmaningarna kopplat till detta?
Det svåraste upplever jag är att vi mest tittar på den faktiska siffran på deras ålder- att Kalle är 53 år men verkar vara betydligt äldre rent fysiskt och även mentalt. Men han ska ändå arbeta tills han är 65-67 år? Vi glömmer bort att många åldras tidigare än oss ’normalstörda’. En annan utmaning i verksamheterna är att ha kunskapen om vad ett normalt åldrande innebär för brukaren och vilka är signalerna på en begynnande demens? Jag skulle också önska att vi kunde bli bättre på att ’kroka arm’ med varandra och använda våra olika yrkesrollers kunskaper. Även primärvården behöver ha en ökad kunskap för att kunna möta upp betydligt bättre, det fungerar sisådär på många orter. Ofta så avvaktas det med undersökningar och provtagningar.

Vad är viktigt att kunna skilja på när det gäller åldrande, smärta och demens?
Det här kommer jag att gå in på mer under föreläsningen. Men för att ge ett kortfattat svar, det är såklart mycket lättare när man har rätt kunskap och kompetens och att man har koll på vilka verktyg som behövs som underlättar kartläggningen. Vilka smärtskattningsmallar finns? Vad behöver vi för att kunna göra en demensutredning? Ett tips som jag kan ge; det är så viktigt att utesluta en fysisk smärta innan vi tror att det nya beteendet kan bero på en psykisk ohälsa eller en demenssjukdom.

Du kommer att medverka som talare på konferensen, vad vill du att deltagarna tar med sig från din föreläsning?
Det som jag vill att de tar med sig är att en person med en intellektuell funktionsnedsättning ska ges möjligheter att orka ha roligt i sitt åldrande. Då behöver vi vara medvetna om att de åldras tidigare, och vi som finns i personens närhet behöver hjälpa till och avlasta med olika saker i vardagen. Så att de orkar ha roligt! Det förväntas liksom att en brukare alltid ska klara av det han har lärt sig, hur gammal han än har blivit. Eller hur? Vara medveten om att många kan behöva gå i pension tidigare, redan från 45 års åldern. Behovet ska styras och det är såklart väldigt individuellt.

Den stora utmaningen är;
vad har vi att erbjuda istället för daglig verksamhet? Ha äldreboende riktat mot LSS ute i verksamheterna, det är något som verkligen ligger i framtidens LSS.

På Framtidens LSS 2026 får du ta del av Margaretas föreläsning och konkreta perspektiv på hur du kan arbeta mer systematiskt med tidig upptäckt, rätt tolkning av förändringar och anpassning av stöd i takt med att behoven förändras.

Ta chansen att fylla på med kunskap, få nya insikter och ta med dig arbetssätt som gör skillnad i praktiken.

Säkra din plats på Framtidens LSS 2026 – och ta nästa steg i utvecklingen av din verksamhet.

Intervjun är gjord av Stina Åkerstedt, Ability Partner