Intervju med Monika Wendleby

EU:s råd för ordförandeskapet enades den 8 december om regelverket som ska lämnas till EU-parlamentet för att antas. 2025 kommer AI-Act att vara lag i Sverige.

Monika Wendleby leder kursen AI Act – EUs nya AI-förordning. Vi ställde några frågor till Monika inför kursen den 6 mars.

Hur är läget med den nya AI-förordningen?
Förhandlarna i EU-parlamentet och rådet är överens om skrivningar. Normalt innebär det att det blir en lagstiftning enligt det innehållet så vi kan räkna med att förordningen blir klar under våren 2024. Det är mycket sällsynt att det uppstår problem när ett förslag kommit så långt. Jag var lite förvånad att man kom i mål eftersom det fanns rätt stora frågor kvar sent i höst. Att man ändå kom i mål i förhandlingsarbetet visar att förordningen är av stor politisk vikt för EU.

Så AI är inte reglerat idag då?
AI-förordningen kommer komplettera redan gällande EU-rätt. Redan idag är det mycket komplext att hantera AI korrekt i tillämpningen av GDPR. Det finns även komplikationer både i förhållande till NIS2 och säkerhetsskyddslagen.

Vad tillkommer med AI-förordningen?
Förordningen kommer klargöra att viss AI är förbjuden och att annan har hög risk. Den kommer ställa krav på hanteringen både för de som skapar AI och använder AI. Tillkommande transparenskrav behöver också hanteras.

Vad händer när förordningen antas?
AI-förordningen behöver inte genomföras genom svensk lag utan blir direkt gällande enligt den tidpunkt som fastslås i förordningen. Däremot lär viss kompletterande lagstiftning krävas. För att förbereda sig behöver man ha gjort ett bra jobb enligt gällande lagstiftning och så snabbt det går sätta sig in i AI-förordningens tillkommande regler. Sanktionsnivåerna kommer bli högre än de som gäller enligt till exempel GDPR och NIS2.

Ta reda på mer om AI Act – EUs nya AI-förordning på kursen den 6 mars.

Intervjun är gjord av Lars-Ola Lundqvist på Ability Partner