Vi behöver ompröva hur vi behandlar stressrelaterad ohälsa

Vi behöver ompröva hur vi behandlar stressrelaterad ohälsa – intervju med Giorgio Grossi om att diagnosen utmattningssyndrom tas bort

Diagnosen utmattningssyndrom kommer att försvinna i januari 2028 när Sverige övergår till det nya diagnossystemet ICD-11. Vad innebär detta för vården och för patienterna? Vi har pratat med Giorgio Grossi, en av Sveriges ledande experter på stressrelaterad ohälsa, som föreläser och modererar vid konferensen Stress och utmattningssyndrom 2025.

Vad tänker du om att diagnosen utmattningssyndrom tas bort?
Det är en oroväckande förändring. Den svenska diagnosen utmattningssyndrom beskriver en form av stressrelaterad ohälsa som är vida spridd internationellt och som benämns olika i olika länder. Istället för att ta bort den bör en diskussion föras kring hur införa internationellt accepterade diagnoskriterier för stressrelaterad utmattning. Framförallt innan den nyligen genomförda revideringen av diagnoskriterierna har utmattningssyndromet kritiserats för att vara alltför bred och öka risken för överdiagnosticering. Utmattningssyndrom delar förvisso ett antal symtom med andra tillstånd och vid svår utmattning är samsjuklighet regel mer än undantag. Att ta bort utmattningssyndrom som diagnos tar dock inte bort kraven på väl genomförd diagnostik.

Hur tror du att detta kommer påverka patienter som idag lider av utmattningssyndrom?
Många patienter som kämpar förgäves för att överhuvudtaget få vård kommer att få det bekräftat att deras tillstånd inte erkänns. De som redan skäms och har dåligt samvete på grund av de gått in i väggen kommer att må ännu sämre. Det är viktigt att komma ihåg att patienternas besvär inte försvinner bara för att den aktuella diagnosen gör det. Signaler kommer om att andra diagnoskoder, som exempelvis “anpassningsstörning” kommer att användas, även om detta inte riktigt fångar det som är ett utmattningssyndrom. Jag hoppas att patienterna får rätt insatser oavsett diagnoskod.

Vad ser du som de viktigaste lösningarna för att möta dessa utmaningar?
Förutom att enas om internationellt erkända diagnoskriterier för stressrelaterad utmattning och för hur denna ska hanteras inom vården, behöver vi verka för att skapa friskare arbetsplatser och förebygga nya fall av stressrelaterad ohälsa. Vidare behöver vi stärka samarbetet mellan vården, arbetsgivare och andra aktörer för att skapa hållbara rehabiliteringskedjor. Att arbeta med gradvis arbetsåtergång, anpassade arbetsuppgifter och tydliga planer för återhämtning är avgörande för hållbar arbetsåtergång.

Vad hoppas du att deltagarna på konferensen Stress och utmattningssyndrom 2025 tar med sig?
Tillstånd av stressutlöst utmattning försvinner inte bara för att namnet ändras. Jag hoppas att deltagarna får med sig kunskaper för att bättre identifiera och behandla patienter med denna åkomma, oavsett hur tillståndet kommer att benämnas i framtiden.  I detta ingår också att lära sig känna igen och åtgärda de psykologiska, beteendemässiga och sociala faktorer som bidrar till att vidmakthålla tillståndet när det väl etablerats.

Intervju är gjord av Stina Åkerstedt Ability Partner