Intervju
Intervju med talaren Peter Bergström
 |
Peter Bergström, lektor i pedagogiskt arbete, Umeå universitet, är experttalare på ”Framtidens skol- och förskolemiljöer” den 23-24 oktober i Stockholm där han föreläser om ”Active Learning Classroom” och samspelet mellan den fysiska lärmiljön och den digitala lärmiljön. |
Vi ställde några frågor till Peter inför hans föreläsning: I din forskning studerar du bland annat undervisning i en alltmer digitaliserad skola och ”Active Learning Classroom” – vad menas egentligen med ”Active Learning Classroom” och undervisningen kopplat till det?
Active Learning Classroom är en begrepp som kommer från USA. Active Learning Classroom inkluderar dels principer för hur rummet utformats och vilken utrustning som finns tillgänglig och dels sättet som läraren undervisar på. Utformningen av rummmet kännetecknas av att möbleringen bygger på grupper av runda bord där studenterna arbetar tillsammans i grupp. Det bör även finnas hjälpmedel för att interagera t.ex. att varje grupp har tillgång till Whiteboardtavlor, möjligheter att plugga in en dator och projicera bilden osv. Det är egentligen bara ekonomin som sätter gränsen för vilket stöd man vill ha.
Hur ser du att den fysiska lärmiljön kan stötta denna undervisning?
Active Learning Classroom kan också beskrivas som en metod. Metoden bygger på att läraren har en ganska central plats i klassrummet för att coacha eleverna i lärprocressen. Det sker genom att eleverna t.ex. utforskar ett problem och själva konstruerar kunskap om den som de diskuterar med andra. Eftersom lokalen är organiserad med grupper av bord låter läraren studenterna cirkulera för att t.ex. ge feedback på andra gruppers arbete, eller genom att manipulera vad de gjort genom att de ska ta vid där gruppen är.
Vad kan en beställare och planerare av skolhus tänka på när de planerar skolhus för att den fysiska miljön ska stötta en modern pedagogik?
Den fysiska lärmiljön inverkar på de möjligheter som lärare och elever får till lärande. Vill man ha kreativa elever bör man nog bygga kreativa lokaler dvs lokaler där man kan producera olika typer av material med text, ljud och rörlig bild. Det är viktigt att det kan erbjudas både lugn och ro, samtidigt som möjlighet till diskussion och samtal också ska stödjas.
________________________________________________________________
Intervju med talarna Gunilla Fällman och Anna Svärd
Gunilla Fällman och Anna Swärd, Specialpedagogiska skolmyndigheten, är experttalare på ”Framtidens skol- och förskolemiljöer” den 23-24 oktober i Stockholm där de föreläser om tillgängliga och inkluderande lärmiljöer samt de verktyg och stöd som finns vid beställning och planering skolbyggnader. Vi ställde några frågor till Gunilla och Anna inför deras föreläsning:
Ni har lång erfarenhet av att arbeta för att alla barn och elever ska få en tillgänglig och likvärdig utbildning i en trygg miljö – hur ser ni att den fysiska skolmiljön kan bidra till dessa mål?
Den fysiska miljön samspelar med den sociala och pedagogiska lärmiljön och kan skapa förutsättningar för lärande och trygghet. Tillgängliga lärmiljöer är en förutsättning för att alla barn, elever och vuxenstuderande ska kunna vara delaktiga och inkluderade. Vi är alla olika och har därför olika behov varför flexibilitet blir en viktig egenskap. Hinder behöver undanröjas i lärmiljön. I exempelvis den fysiska miljön är framkomlighet och att hitta viktigt, i den sociala miljön behöver förutsättningar för samspel beaktas och i den pedagogiska miljön behöver hinder undanröjas som exempelvis visuellt och auditivt buller.
Hur kan beställare och planerare av skolhus jobba för att de skolhus som byggs ska bli tillgängliga och inkluderande?
Vissa frågor behöver ställas i byggprocessen för att säkerställa en tillgänglig skola och förskola. Vilken idé om vad skolan är till för har beslutsfattarna? Vilket underlag till beslut behöver man då ha? Ligger beslutsunderlaget i linje med internationella och nationella styrdokument som exempelvis FN:s konventioner och skollag?
En byggplan bör innefatta verksamhetens pedagogiska idé, väl förankrad hos personalen. Om trygghet, delaktighet och lärande utifrån sina egna förutsättningar är en grund behöver den fysiska miljön stödja detta. Att alltid utgå från de som har störst specifika behov gynnar ofta alla barn, elever och vuxenstuderande.
En självklarhet men ändå en stor utmaning är att få barn och elever delaktiga i byggprocessen. Skolan eller förskolan är deras arbetsmiljö och de har många kloka förslag på hur deras vardagsmiljö ska bli tillgänglig för dem i olika avseenden. Även all personal i verksamheten behöver involveras genom delaktighet och engagemang. Att få känna stolthet över sin skola eller förskola är viktigt.
Har ni något bra tips till dem som vill komma igång?
- Börja med att undersöka om alla kan ta sig fram överallt på skolan eller förskolans område och om alla hittar i lokalerna och utemiljön.
- Utvärdera och följ systematiskt upp att lokalerna möter de behov som barn och elever har.
- Tänk på att lärande sker hela tiden, överallt, både inne och ute. Möblering, inredning och utformning av lokalerna och utemiljön behöver utgå från den aktivitet som ska vara där samt barns och elevers behov kopplat till innehållet i undervisningen.
- Gör också en översyn av luft, ljud och ljus. En luktfri miljö och god ventilation gynnar alla. En dämpad ljudmiljö är en bra grund för sociala samspelssituationer och koncentration. Även ljussättning och kontraster är av betydelse. Både visuellt och auditivt buller bör rensas bort.
