• Att nå en tydligare koppling mellan styrdokument, pedagogik, didaktik och framtidsforskning i byggandet av en skola
• Skollagen och läroplanen – vad innebär det och vad betyder det för dig som planerar lokaler?
  – Barnens bästa och barnkonventionen
  – Trygghet och välbefinnande o Delaktighet och inflytande
  – Utveckling och lärande
  – Inkludering och likvärdig skola
• Hur kan du få helheten att fungera så att lokalenhet, skolpersonal, arkitekt och byggare samverkar i utvecklingen av skolan och dess lokaler?
• Hur Glömstaskolans lokaler används i syfte att skapa kvalitativa lärmiljöer – lärdomar för dig som bygger skolor

• Paradigmskiftet kring skolbyggnation – vi kan inte bygga som vi alltid har gjort – att tänka nytt för att nå de olika målen
• Hur kan vi tänka större när vi planerar och hitta balansen mellan budget, tidsram och behov?
• Hur hanterar vi komplexiteten i planerings- och byggnadsprocessen vid ett skolbygge?
• Hur kan vi se möjligheterna trots tuffa förutsättnigar och baserat på dialog ta fram lösningar som leder till ett bra slutresultat?
• Hur nå ett bra samarbete mellan beställare och utförare?
• Hur parera när förutsättningar förändras under projektets gång?
• Viktiga nycklar för att lyckas med skolmiljöer som är yteffektiva och flexibla och samtidigt erbjuder en god lärmiljö
• Exempel från planering av grundskola i Örebro respektive Östhammar

• Sveriges skolor måste erbjuda tillgängliga och inkluderande lärmiljöer – vad innebär det när man bygger en skola?
• ”Värderingsverktyget för tillgänglig utbildning” som stöd i byggprocessen
• ”Universiell design för lärande” – ett ramverk som stöd för tillgängliga lärmiljöer där alla elever kan lära och utvecklas

• Hur vi har gått från en traditionell byggnad till en flexibel och gränsöverskridande miljö för lärande, kultur och fritid
• Att planera en ny skola utifrån målet att skapa goda lärmiljöer och en öppen och levande skola dygnet runt
• På plats på den nya Frejaskolan – så blev skolmiljöerna efter färdigställandet vårterminen 2018

På senare år har fenomenet ”Active Learning Classroom – ACL” fått en allt större plats i utformnignen av nya skolor. Detta då lärarna i sin didaktik designar för ett aktivt lärande sedan surfplattan kom in i skolorna. Den senaste forskningen inom didaktik visar att man måste inkludera den fysiska lärmiljön såväl som den digitala lärmiljön för att uppnå en bra undervisning. Forskare har studerat hur läraren och eleven använder skolans fysiska miljö när man har övergått till ACL:

• Den senaste forskningen kring undervisning i en alltmer digitaliserad skola – Active Learning Classroom
• Vad kännetecknar undervisning som leder till framtidskompetenserna samarbetsförmåga, kreativt tänkande, entreprenörsskap och empati?
• Utformning av skolans fysiska miljö för att bättre stötta modern undervisning – lärdomar från beforskade skolor kring skolans rum och ytor används

• Framtidens förskolor i Skövde – att möta växande behov av nya förskolor och samtidigt bygga Sveriges bästa förskola
• Den viktiga beställarrollen och att arbeta utifrån strategisk partnering för att hitta den bästa vägen framåt
• Att bygga den första förskolan som en typförskola för att de kommande två förskolorna ska kunna byggas lika dant och därmed effektivisera processen
• Utifrån designdialog planera förskolan för att uppfyllaverksamhetens krav kring lärmiljöer
• Förskolans nya läroplan – hur blir de fysiska miljöerna som ska stötta ökad undervisning i förskolan?
• Storlek på barngrupper – hur påverkar det lärmiljöerna?

• ”Kompassen”– en mötesplats, där flera verksamheter samverkar – hur kan den bli en katalysator i ett nytt stadsutvecklingsområde?
• Att genom en om- och tillbyggnad lyfta fram kommunal verksamhet som utgår från tron på att olikhet berikar – hur får man med sig alla aktörer?
• Hur kan en befintlig byggnad från 70-80-talet utvecklas till en offentlig mötesplats och möta dagens krav på synlighet och öppenhet?

• Att skapa flexibla och hållbara skolmiljöer som erbjuder en god luft-, ljud- och ljusmiljö
• Active Learning Classroom – visionen om en ny skola med nya arbetssätt som bättre förbereder eleverna för det moderna samhället
• Hur vi tänker kring flexibilitet och lärmiljöer när vi bygger en skola för många år framåt där pedagogik och verksamhet kan förändras
• Så har vi hanterat utmaningen med att skapa tydlighet, trygghet och trivsel i en stor skollokal – varierande lärmiljöer, sociala miljöer och lugna miljöer
• Akustik och moderna lärmiljöer – att utforma de moderna och mer öppna lärmiljöerna så att de blir bra för pedagogik och ljudmiljö

• Strategiska ställningsstaganden för att förverkliga jämlika och jämställda utemiljöer i skolan och förskolan
• Hur får man med alla aspekter i utemiljön? Jämlikt, jämställt, tillgängligt, pedagogiskt, tryggt, utmanande, naturnära samt drift och underhåll
• Lärdomar och erfarenheter från skolor och förskolor där man analyserar och utvecklar jämlika och jämställda utemiljöer

Idag är det ett stort fokus på att tänka helhet kring barn och ungdomars lärande, rörelse och varierande inlärningsmiljöer. Vissa pratar även om en ”rumslig” förändring i pedagogiken eller aktivitetsbaserade lärmiljöer:

• Hur utformar och inreder du inomhus- och utomhusmiljöer som skapar möjligheter för rörlighet samt fysisk- och motorisk utveckling?
• Vad måste beaktas när det gäller lärande och mötet med andra lärmiljöer samt potentialen för lek, fysisk aktivitet och rörelse?
• Hur kan du jobba med en kombination av dagsljus och artificiell belysningsdesign för att förbättra lärmiljöerna?
• Lärdomar från Frederiksbjergs School, Aarhus, vinnare av Danish Design Award 2017 och nominerad till WAN AWARDS #EducationAward 2017

• Vad säger forskningen om sambanden mellan dagsljus, lärande, psykosocial och fysisk hälsa?
• Hur kan vi utifrån denna kunskap utforma pedagogiska lokaler som erbjuder dagsljus?
• Dagsljus i kompakta byggnader –l ösningar för att få in dagsljus i de effektiva och miljövänliga byggnader som tas fram idag

• Klassrum med himlen som tak – detta säger forskningen om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan
• Varför behövs utemiljöer och utomhuspedagogik för att Sveriges skolor ska nå en ökad måluppfyllelse?
• Viktiga aspekter att ta hänsyn tid vid planering av skolans utemiljöer i kopplat till folkhälsa, tillgänglighet, lärande och utveckling