Anpassad skola 2027

• Hur påverkar vår elevsyn det eleven får möjlighet att lära? Så omsätter ni höga förväntningar i stöd och utmaningar som stärker lärande och självständighet
• Tydliga roller med ett gemensamt kunskapsuppdrag – hur stärker du lärarens pedagogiska ledarskap och elevassistentens bidrag till elevens lärande?
• När olika erfarenheter och övertygelser möts i arbetslaget – hur utmanar ni invanda arbetssätt och får gemensamma överenskommelser att märkas i praktiken?
• Elevdelaktighet, självbestämmande och motivation – hur kan hela arbetslaget ge eleven utrymme att ta initiativ, bidra och utveckla tilltro till den egna förmågan?
• Skolledningens stöd till ett professionellt team – så skapas förutsättningar för tydliga uppdrag, gemensam planering och kollegialt lärande som utvecklar undervisningen

Hur får du ett arbetslag med olika roller, erfarenheter och arbetssätt att utveckla en gemensam elevsyn och dra åt samma håll för att stärka elevernas lärande? I anpassad skola påverkar de vuxnas förväntningar och samarbete vilka möjligheter eleven får att delta, utmanas och utvecklas. Men hur gör vi när uppfattningarna skiljer sig åt, och hur får vi gemensamma överenskommelser att hålla i vardagen? Som lärare och speciallärare behöver du leda det pedagogiska arbetet och skapa en gemensam förståelse för hur varje yrkesroll bidrar till elevens lärande. Som skolledare behöver du ge hela teamet förutsättningar att lyckas och utvecklas. Med avstamp i vardagens dilemman får du konkreta perspektiv på hur tydliga roller, kollegial reflektion och gemensamt ansvar kan stärka samarbetet och ge eleverna större utrymme att lära, ta initiativ och utveckla självständighet.

• Att planera för elevernas olikheter från start – hur skapas en tillgänglig undervisning där fler kan delta och lyckas?
• Digitala och analoga arbetssätt i samspel – så utgår du från elevernas behov och undervisningens syfte i valet av verktyg och material 
• Hur utformas ett gemensamt innehåll med flera vägar till lärande? – konkreta arbetssätt från Helens undervisning i anpassad grundskola
• Repetition med variation – så låter du eleverna möta, pröva och befästa kunskaper på ett sätt som väcker intresse och motivation
• Hur ger du eleverna möjlighet att välja stöd och visa sitt kunnande på olika sätt? – konkreta strategier för att stärka delaktighet och självständighet i undervisningen

Hur kan digitala och analoga arbetssätt tillsammans öppna fler vägar till lärande? Följ med in i Helen Larssons digiloga klassrum och ta del av konkreta exempel från hennes undervisning i anpassad grundskola. Här får elevernas olikheter vara utgångspunkt för en varierad undervisning där de får möjlighet att förstå, pröva och uttrycka sina kunskaper på olika sätt. Du får inspiration till hur genomtänkta val av arbetssätt, material och stöd kan göra undervisningen mer tillgänglig och ge eleverna större utrymme att delta och arbeta självständigt.

• Vad säger aktuell forskning om läsutveckling vid intellektuell funktionsnedsättning? Fördjupa förståelsen för samspelet mellan avkodning, ordförråd, språkförståelse och minne
• Från tidiga läsfärdigheter till avkodning och läsförståelse – hur identifierar du vad eleven behöver utveckla och väljer nästa steg i undervisningen?
• Läsundervisning för elever som använder AKK – hur gör du innehållet tillgängligt och ger eleven möjlighet att delta och visa sitt kunnande, med läsutvecklingen i fokus?
• När anpassningar och kunskapsutveckling behöver gå hand i hand – så förenas tydlig och systematisk undervisning med stöd, motivation och meningsfulla möten med text
• Fortsatt läsutveckling genom skolåren – hur möter du äldre elevers behov av grundläggande läsundervisning med innehåll som tar vara på deras ålder, intressen och erfarenheter?

Hur ger vi varje elev möjlighet att komma vidare i sin läsning, även när utvecklingen tar tid och behovet av stöd är stort? I anpassad skola behöver läsundervisningen vara tillgänglig och motiverande, samtidigt som det är tydligt vilka kunskaper och färdigheter eleven ska få utveckla. Hur vet vi om nästa steg handlar om att stärka kopplingen mellan bokstav och ljud, utveckla ordförrådet eller fördjupa förståelsen av en text? Och hur utformar vi stödet så att eleven både kan delta och får möjlighet att utveckla sin läsförmåga?
Med utgångspunkt i aktuell forskning får du fördjupade perspektiv på läsutveckling vid intellektuell funktionsnedsättning och vad resultaten kan betyda för undervisningen. Fokus ligger på att förena systematik och individuella anpassningar och att ge elever fortsatta möjligheter att utvecklas som läsare genom grundskolan och vidare i gymnasiet.

• Från elevens signaler och intressen till undervisning inom ämnesområden – så skapas innehåll som eleven får möjlighet att uppleva, utforska och påverka
• Hur använder arbetslaget AKK för att ge eleven fler möjligheter att göra val, ta egna initiativ och uttrycka det som är viktigt?
• Skriftspråkliga aktiviteter för elever med stora stödbehov – så öppnas vägar till literacy genom möten med text, bilder och berättelser
• Skolbiblioteket som en del av undervisningen – hur kan böcker och gemensamma läsupplevelser skapa möjligheter till kommunikation, samspel och delaktighet?
• Stöd som lämnar utrymme för eleven – så anpassar ni material, tempo och vuxnas insatser så att eleven får tid att svara, pröva och bidra

Hur ger vi elever med omfattande intellektuell funktionsnedsättning och stora stödbehov möjlighet att möta berättelser, uttrycka sig och vara med och påverka undervisningen? När elevernas sätt att kommunicera varierar behöver arbetslaget både uppmärksamma deras uttryck och skapa nya möjligheter att utforska och lära. Hur gör vi text och skriftspråkliga aktiviteter tillgängliga, och hur ger vi stöd utan att ta över elevens initiativ? I detta praktikfall från Dibber Rullen anpassad skola får du ta del av hur AKK, literacy och skolbiblioteket kan bli delar av undervisningen inom ämnesområden. Genom konkreta exempel belyser Eva S Savilahti och Kristin Persson hur gemensamma upplevelser och anpassade arbetssätt kan ge eleverna utrymme att kommunicera, delta och utveckla sitt kunnande.

• När skolans krav möter elevens förutsättningar – hur kan intellektuell funktionsnedsättning i kombination med autism eller annan NPF påverka förmågan att förstå, kommunicera och hantera skolsituationen?
• Vad föregår starka reaktioner? Så undersöker du samspelet mellan krav, kommunikation, miljö och återhämtning och uppmärksammar tidiga tecken på överbelastning
• Tydlighet som stärker elevens handlingsutrymme – hur förenar du struktur och förutsägbarhet med inflytande, självbestämmande och stöd att delta i undervisningen?
• Lågaffektivt bemötande när situationen blir svår – hur kan vuxnas förväntningar, känslor och agerande påverka förloppet och hjälpa eleven att behålla eller återfå självkontrollen?
• Hantera, utvärdera och förändra – så kan arbetslag och elevhälsa använda det som hänt för att anpassa krav, bemötande och lärmiljö och skapa bättre förutsättningar för lärande

När en elev blir överväldigad, drar sig undan eller reagerar starkt ställs både vår förståelse och vårt bemötande på prov. Vad blev för svårt i situationen, och hur påverkar våra förväntningar det vi gör härnäst? För elever med intellektuell funktionsnedsättning i kombination med autism eller annan NPF behöver krav, kommunikation och lärmiljö utformas med förståelse för elevens förutsättningar. Samtidigt behöver eleven få känna inflytande, möta meningsfulla utmaningar och utvecklas i sitt lärande. Hur förenar vi dessa behov i undervisningen och när stressen stiger? Under denna föreläsning får du fördjupa dig i hur lågaffektivt bemötande, tydliggörande och autonomistödjande arbetssätt kan samspela. Fokus ligger på att hantera svåra situationer, förstå vad som bidrog till dem och omsätta erfarenheterna i förebyggande förändringar.

•  Vad behöver eleven få möjlighet att lära och visa? Så knyter du undervisning och bedömning till målen i den aktuella kurs- eller ämnesplanen
• Från genomförd aktivitet till synligt kunnande: hur urskiljer du vad eleven förstår och kan använda i bekanta och nya situationer?
• Bedömning när kunnandet uttrycks på olika sätt: hur utformar du uppgifter, observationer och stöd så att elevens kunskaper blir synliga och språkliga eller kognitiva hinder inte skymmer dem?
• Hur synliggörs progression även när förändringarna är små? Så följer du lärandet över tid och ge återkoppling som hjälper eleven att förstå och ta nästa steg
• Från dokumentation till bättre undervisning – så använder ni kollegiala samtal om elevernas kunnande för att utveckla undervisningen och välja stöd och utmaningar som för lärandet framåt

Hur vet vi att en elev har utvecklat sitt kunnande, och vilka förändringar i undervisningen kan hjälpa eleven vidare? I anpassad skola kan elevernas kunskaper uttryckas på många sätt, samtidigt som uppgiftens utformning, stödet och situationen påverkar vad som blir synligt. Det ställer krav på att bedömningen fångar det eleven faktiskt kan och förstår. Hur skiljer vi en förändring i kunnandet från en förändring i förutsättningarna att visa det? Och hur synliggör vi progression när framstegen är små eller kommer till uttryck på oväntade sätt? Här får du fördjupa dig i sambandet mellan undervisning, observation, bedömning och återkoppling inom ämnen och ämnesområden. Med stöd i forskning och konkreta exempel belyses hur gemensam analys av elevernas kunnande kan bidra till mer välgrundade didaktiska val och en undervisning som ger varje elev stöd och utmaningar att utvecklas vidare.

• Elevens styrkor, intressen och stödbehov som utgångspunkt – vad är viktigt för att skapa en trygg väg från skola till arbetsliv där elevens egna önskemål tas till vara?
• Från praktik till nästa steg – hur kan elevens erfarenheter, styrkor och stödbehov tas till vara för att hitta en väg vidare mot arbetslivet?
• Matchning och jobbcoachning i praktiken – så bygger Bron kontakter och ger individuellt stöd för att eleven ska hitta vägar till praktik, arbete eller fortsatta studier
• Övergångar som tar vara på det som fungerar – hur kan skola, jobbcoach och myndigheter samverka så att kunskap om kommunikation, arbetssätt och stöd följer med efter gymnasiet?
• Hur börjar vi bygga framtidstro redan under skolåren? Lärdomar från Bron som ger perspektiv på hur skolan kan stärka elevens förmåga att välja, ta initiativ och se sina möjligheter i arbetsliv och vuxenliv

Skolans arbete med att stärka elevens kunskaper, självständighet och framtidstro börjar långt före studenten. Redan i anpassad grundskola får eleven erfarenheter som formar bilden av den egna förmågan och av vad som kan vara möjligt längre fram. När skoltiden närmar sig sitt slut behöver den tilltron mötas av verkliga möjligheter att komma vidare, använda sina kunskaper och bli en del av ett nytt sammanhang. Hur bygger vi broar som gör att det eleven har utvecklat under skolåren får en fortsättning i arbetsliv och vuxenliv, även när välbekanta relationer och stöd förändras?
Här får du ta del av Brons arbete i Stockholms stad, där stödet börjar under sista året i anpassad gymnasieskola och kan följa eleven vidare efter studenten. Med elevens önskemål, kunskaper och förmågor som utgångspunkt ges individuellt stöd att hitta vägar till praktik, arbete eller fortsatta studier. Genom samverkan mellan skola, arbetsgivare och myndigheter knyts stödet ihop kring nästa steg. Erfarenheterna ger perspektiv på hur vi genom hela skoltiden kan bidra till att elevens framtidstro växer och får fäste i arbetsliv och vuxenliv.