Sjuksköterska i äldreomsorgen 2026

• Hur kan vi förstå beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) utifrån personens kognitiva förutsättningar, behov och livssituation?
• Vad behöver sjuksköterskan och teamet uppmärksamma för att systematiskt söka efter bakomliggande orsaker till förändrat beteende?
• Hur går vi från observation och kartläggning till personcentrerade omvårdnads- och bemötandeåtgärder som är anpassade efter individen?
• Hur kan BPSD-registret användas som ett praktiskt stöd för att strukturera arbetet, skapa kontinuitet och följa upp om insatserna faktiskt ger effekt?
• Vilka vinster kan ett gemensamt och systematiskt arbetssätt ge för den äldre, teamet och verksamheten?

När en person med demenssjukdom förändrar sitt beteende behöver vi kunna förstå vad som ligger bakom och undvika att enbart reagera på själva symtomet. Kognitiv svikt, smärta, sjukdom, miljö, kommunikation och bemötande kan alla påverka hur personen mår och agerar.

I denna föreläsning får du kunskap och konkreta arbetssätt för att arbeta mer strukturerat med BPSD. Fokus ligger på hur sjuksköterskan tillsammans med teamet kan kartlägga bakomliggande orsaker, välja personcentrerade insatser och använda BPSD-registret för att följa upp resultat och utveckla vården. Målet är insatser som gör skillnad för den äldre och bidrar till ökad trygghet och livskvalitet samt stärker teamarbetet.

• Åldrandets påverkan på kroppens vitala funktioner 
• Öka patientsäkerheten – så används standardiserade undersökningsmetoder
• “Hon är bara lite trött…” eller början på något allvarligt? 
• Att vårda på rätt nivå – vård på plats eller ambulans till akutmottagning?

Från den 1 juli 2026 ställs tydligare krav på tillgången till medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Vid behov ska en medicinsk bedömning av sjuksköterska och läkare kunna erbjudas dygnet runt. Det sätter ytterligare fokus på sjuksköterskans förmåga att upptäcka förändringar, göra strukturerade kliniska bedömningar och avgöra vilka åtgärder som behöver sättas in.
För äldre personer kan tecken på akut sjukdom vara diffusa och svåra att tolka. Åldrande, multisjuklighet, skörhet och kognitiv svikt kan dessutom påverka både symtombild och den kliniska bedömningen.

• Hur går vi från den enskilda avvikelsen till att förstå de bakomliggande orsaker, samband och systembrister som skapar risker för den äldre patienten?
• Hur kan avvikelser användas som en källa till lärande och utveckling – och hjälpa oss att välja åtgärder som möter den faktiska orsaken till det som inträffat?
• Hur bygger vi ett mer förebyggande patientsäkerhetsarbete med flera skydd som tillsammans fångar upp risker innan de leder till vårdskada?
• Hur behöver teamarbete, kompetens, informationsöverföring, arbetssätt och organisatoriska förutsättningar hänga ihop för att skapa en säker helhet runt den äldre patienten?
• Hur kan patientsäkerhetsplanen bli mer än ett styrdokument – och fungera som en gemensam riktning för nya arbetssätt, lärande och utveckling med patienten i huvudrollen?

När många professioner, arbetssätt och insatser behöver fungera tillsammans runt en äldre person med komplexa vårdbehov krävs ett patientsäkerhetsarbete som går längre än att hantera den enskilda avvikelsen. För att förebygga vårdskador behöver vi förstå bakomliggande orsaker och samband, se hur olika delar av organisationen påverkar varandra och skapa förutsättningar för gemensamt lärande och rätt åtgärder.
I Borlänge kommun blev en genomlysning av avvikelsehanteringen startpunkten för ett bredare utvecklingsarbete inom patientsäkerhet. Arbetet pågår fortfarande och handlar om att se patientsäkerhetsarbetet ur nya perspektiv, pröva andra arbetssätt och våga testa nytt för att skapa en mer sammanhängande och förebyggande helhet. Bland annat utvecklas teambaserade genomgångar där chef, legitimerad personal och omsorgspersonal analyserar avvikelser tillsammans, liksom arbetet med en patientsäkerhetsplan som ska ge gemensam riktning för lärande, utveckling och förebyggande arbete.

Under denna föreläsning delar Ulrika Sievertsson Nelzén med sig av Borlänge kommuns förändringsresa inom patientsäkerhet, vilka behov som identifierats, hur man valt att tänka annorlunda och vilka arbetssätt som nu prövas. Fokus ligger på hur gemensam analys, tvärprofessionellt lärande och ett mer systematiskt och förebyggande patientsäkerhetsarbete kan bidra till en säkrare vård för den äldre patienten.

• Var uppstår de vanligaste glappen när ansvar, information och insatser behöver följa patienten mellan olika delar av vården?
• Vad krävs för att gemensamma arbetssätt inte bara ska finnas på papper utan också fungera i vardagen?
• Hur skapar vi tydlighet kring roller, ansvar och kontaktvägar när flera aktörer behöver agera kring samma patient?
• Hur kan vi minska mellanrummen vid utskrivning, förändrat hälsotillstånd och vård i hemmet?
• Praktiska lärdomar från långvarigt samverkansarbete – så kan kommuner och regioner att skapa en mer sammanhållen vård för sköra äldre

Den äldre patientens behov följer sällan våra organisatoriska gränser. Ändå är vården uppdelad mellan kommun, primärvård och sjukhus, med olika ansvar, arbetssätt och informationsvägar. Vad händer när patienten skrivs ut men information saknas, när hälsotillståndet förändras snabbt eller när det är oklart vem som ska agera? Då riskerar sjuksköterskan att stå mitt i glappet och försöka få helheten att fungera.

Med utgångspunkt i erfarenheterna från ViSam får vi ta del av vad som faktiskt krävs för att skapa fungerande samverkan i vardagen, minska mellanrummen mellan vårdens olika delar och skapa tryggare övergångar för den äldre patienten.

• Vilken avancerad vård kan idag ges i hemmet och vilka patienter kan vårdas tryggt utanför sjukhuset?
• Vad behöver sjuksköterskan kunna bedöma, prioritera och agera på när patientens tillstånd förändras snabbt?
• Vilket stöd behöver finnas från läkare och andra professioner för att sjuksköterskan ska kunna fatta säkra beslut nära patienten?
• När fungerar vård i hemmet bra och vilka situationer kräver att patienten får vård på en annan nivå?
• Vilka erfarenheter från ASIH kan vara värdefulla för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård när allt mer kvalificerad vård flyttar närmare patienten?

Allt mer kvalificerad vård kan idag ges i hemmet, även till äldre patienter med omfattande och snabbt föränderliga vårdbehov. Det skapar nya möjligheter men ställer också höga krav på sjuksköterskans kliniska bedömningar, självständighet och förmåga att agera när patientens tillstånd förändras. Med erfarenheter från ASIH delar Fredrik Sumara med sig av konkreta exempel på vad som krävs för att avancerad vård i hemmet ska vara trygg, säker och fungera i praktiken.

• Hur gör du en strukturerad bedömning av ett svårläkt sår och identifierar vad som hindrar läkningen? 
• Hur rengör vi sår effektivt och skonsamt utan att skada frisk vävnad? 
• När behövs debridering, vilka metoder kan användas och vad styr valet av behandling? 
• Hur påverkar skörhet, nutrition, cirkulation, diabetes och multisjuklighet förutsättningarna för sårläkning hos den äldre patienten? 
• Vad krävs för att skapa kontinuitet, tydlig dokumentation och ett gemensamt arbetssätt när flera personer är involverade i sårbehandlingen?

Hur rengör vi sår på ett effektivt och skonsamt sätt? Hos äldre personer påverkas sårläkningen ofta av flera samtidiga faktorer som skörhet, nedsatt cirkulation, diabetes, nutrition och multisjuklighet. Det gör att bedömningen behöver vara strukturerad och att valet av behandling behöver utgå från både sårets tillstånd och den äldre personens samlade vårdsituation.

Denna föreläsning ger konkreta verktyg för bedömning, sårrengöring och debridering av svårläkta sår. Med utgångspunkt i kliniska exempel diskuteras olika metoder, vad som styr valet av behandling och vad sjuksköterskan behöver tänka på för att skapa goda förutsättningar för sårläkning.

• Hur kan vi identifiera palliativa vårdbehov tidigare och uppmärksamma när vårdens mål och inriktning behöver förändras? 
• Hur kan sjuksköterskan arbeta proaktivt med bedömning, symtomlindring och planering innan en akut situation uppstår? 
• Så skapas en personcentrerad vårdplan som utgår från den äldres behov, önskemål och vad som är viktigt för personen? 
• Vad behöver vara planerat och förankrat i teamet för att vården ska vara trygg även kvällar, nätter och helger? 
• Hur kan bättre framförhållning och gemensamma arbetssätt bidra till färre oönskade sjukhustransporter och en tryggare sista tid?

För många sköra äldre sker den sista tiden i livet i hemmet eller på särskilt boende. Det ställer stora krav på att palliativa behov uppmärksammas i tid och att vården planeras utifrån den äldres behov, önskemål och förändrade tillstånd.

I detta praktikfall får du ta del av konkreta arbetssätt för en mer proaktiv och personcentrerad palliativ vård. Fokus ligger på hur sjuksköterskan tillsammans med läkare, omsorgspersonal och närstående kan skapa bättre framförhållning, en gemensam plan och större trygghet genom hela den sista tiden.

• Hur känner vi igen när en äldre person närmar sig livets slut, och vilka kliniska tecken behöver sjuksköterskan vara särskilt uppmärksam på?
• Hur kan teamet skapa en gemensam bild av patientens tillstånd, vårdens mål och vad som behöver vara tydligt när situationen förändras?
• Hur kan dokumentation och uppföljning användas som ett aktivt stöd för kontinuitet, trygghet och lärande i vården i livets slutskede?

När en äldre person närmar sig livets slut behöver förändringar i tillståndet uppmärksammas i tid och bli tydliga för hela teamet. Det ställer krav på både klinisk blick, gemensam förståelse och en dokumentation som faktiskt stödjer vården.

I detta praktikfall får du ta del av erfarenheter från Södermalms stadsdelsförvaltning, där man arbetar med att utveckla dokumentationen vid vård i livets slutskede. Fokus ligger på hur sjuksköterskan kan identifiera viktiga förändringar, skapa samsyn i teamet och använda dokumentation och uppföljning som stöd för en trygg och sammanhållen sista tid.

• Hur påverkar våra egna värderingar, erfarenheter och föreställningar hur vi tolkar och bemöter andra?
• Vad händer med vårt bemötande när vi blir osäkra, rädda att göra fel eller möter beteenden som utmanar oss?
• Vad kan motivationsforskningen lära oss om varför människor reagerar och agerar som de gör?
• Hur hittar vi en inre kompass när värderingar, vanor, behov och upplevelser skiljer sig åt?
• Vilka enkla och konkreta knep kan hjälpa oss att skapa tryggare möten och navigera när samspelet inte fungerar som vi tänkt?

I mötet med äldre, närstående och kollegor ställs vi hela tiden inför människor som tänker, reagerar och agerar på andra sätt än vi själva. Då sätts både tålamod, värderingar och förmågan att skapa trygghet på prov. Ett gott bemötande handlar inte om att alltid säga eller göra exakt rätt, utan om att förstå vad som händer i mötet, bli mer medveten om sina egna reaktioner och ha verktyg för att kunna agera klokt även när situationen skaver.

Under denna föreläsning delar Charlotte Signahl med sig av forskning, igenkänning och konkreta bemötandeknep som hjälper oss att förstå varför människor beter sig som de gör och hur vi själva kan påverka mötet. Med utgångspunkt i bland annat motivationsforskning, värderingar och psykologiska mekanismer bakom trygghet och rädsla får deltagarna nya perspektiv och praktiska verktyg för att skapa bättre möten i vardagen.

• Vad innebär den äldres självbestämmande i praktiken – och var går gränsen mellan omsorg, skydd och otillåtna begränsningar?
• När får information delas med närstående, andra vårdgivare eller andra aktörer runt den äldre personen?
• Vad behöver du som sjuksköterska ha koll på när det gäller dokumentation, journalföring och åtkomst till patientuppgifter?
• Vilket ansvar har du när något går fel – och när aktualiseras avvikelser, vårdskador och anmälningsskyldighet?
• Hur kan du tänka i svåra juridiska gråzoner där patientsäkerhet, integritet och den äldres behov behöver vägas mot varandra?

Som sjuksköterska i äldreomsorgen möter du regelbundet situationer där juridiken blir en del av det kliniska arbetet. Det kan handla om en äldre person som inte vill ta emot vård, om närstående som vill ha information, om dokumentation och informationsdelning eller om åtgärder som görs för att skydda en person från att komma till skada. I dessa situationer behöver du kunna väga självbestämmande, integritet och patientsäkerhet mot varandra och samtidigt känna dig trygg i de juridiska ramar som styr ditt ansvar och din yrkesutövning. Under denna inspelade föreläsning får du vägledning i de juridiska frågor som ofta uppstår i vardagen och stöd i hur du kan agera rättssäkert och professionellt, minska risken för allvarliga fel och värna både patientens rättigheter och ditt eget yrkesansvar.