• Fritidshem på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – vad innebär det i praktiken?
• Hur lyckas vi med balansgången mellan styrdokument och elevens intressen och behov samt planerad och spontan undervisning?
• Om att utmana eleverna på rätt nivå – så skapas möjligheter att fördjupa och utvidga sina kunskaper och erfarenheter
• Hur kan vi på bästa sätt organisera undervisningen för att skapa en hållbar verksamhet för både elever och pedagoger?
• Så skapas kreativa miljöer som inbjuder till lek, återhämtning, lärande och samspel
• Fritidspedagogiken som framtids- och framgångspedagogik – om varför vårt arbete nu är viktigare än någonsin

”När lektionerna är slut tar den viktiga fritidstiden över. I gränslandet mellan skola och hem, mellan undervisning och lek, pågår ett lärande för livet.”

• Att leda och utveckla SKA-arbetet på fritids – hur kan vi säkerställa kvaliteten och att det centrala innehållet uppfylls?
• Så har vi arbetat för att identifiera och prioritera utvecklingsområden utifrån elevernas behov och intressen
• Hur kan vi bli bättre på att arbeta med elevinflytande för att leva upp till läroplanens intentioner och fritidshemmets uppdrag?
• Hur skapas möjligheter att analysera och utvärdera verksamheten och utbyta kunskap om vad som leder till framgång?
• Ledarskapets betydelse för att skapa ett helhetsperspektiv för bästa samverkan, organisation och kompetensfördelning

• Hur kan vi arbeta för att skapa mer delaktighet och ge barnen mer inflytande över verksamheten och vad har vi att vinna på att göra det?
• Vilka metoder kan användas för att bättre utforska elevernas intressen på ett mer systematiskt sätt?
• Hur kan elevernas olika intressen och behov kopplas samman med stöd för att uppfylla fritidshemmets mål och hur vet vi om vi lyckas?
• Hur kan vi tillvarata elevernas egna önskemål och idéer på ett bättre sätt och utifrån dessa planera och genomföra en varierad verksamhet över året?
• Vad krävs för att skapa en systematik kring att involvera elevers perspektiv och värna de värden som de tycker är viktiga både i den planerade och situationsanpassade undervisningen?
• Så har detta arbete bidragit till en bättre samverkan och ett mer levande fritids under hela dagen

• Vilka elever har vi och vad är det som gör det svårt för vissa?
• Social lärmiljö – att möta och bemöta barnen och deras vuxna
• Fysisk lärmiljö – hur kan vi anpassa miljön för att göra den mer hanterbar?
• Pedagogisk lärmiljö – hur kan vi arbeta för en lärmiljö där fler elever kan utveckla sin självständighet och hitta egna strategier?
• Effektiva förhållningssätt för att lyckas med den stora och viktiga utmaningen att få alla att känna att de lyckas, blir förstådda och är viktiga

• Fritidshemmets arbetslag – hur organiserar vi oss för att skapa rätt förutsättningar och den struktur som krävs?
• Hur når man en samsyn och förståelse för uppdraget och hur kan vi på bästa sätt tillvarata våra olika kompetenser – oavsett utbildningsbakgrund?
• Att få skola och fritids att samverka utifrån styrdokument och uppdrag – vad är viktigt?
• Roller, uppdrag och förväntningar – hur förtydligas detta för förbättrad dialog, planering och måluppfyllelse
• Att leda det kollegiala lärandet på fritids – hur kan vi fördjupa det pedagogiska samtalet för att utveckla vårt förhållningssätt och bemötande?

• Den livsviktiga leken – vad är det som händer och hur hänger leken, relationsskapandet och lärandet ihop?
• Hur kan vi skapa bättre förutsättningar och mer utrymme för lek på skolrasten och fritidshemmet?
• Om leken som en kreativ och relationsskapande arena för vidgat lärande
• Hur kan man medvetet arbeta med leken för att främja elevernas nyfikenhet och vilja att utforska och lära genom lek?
• Att leda andra pedagoger i arbetet – om vikten av ett gemensamt språk för leken och hur den då kan bli en drivkraft i kompetensutveckling och kvalitetsarbete bland personalen

• Hur kan vi skapa en bättre grund för samverkan genom att tydliggöra och öka förståelsen för frifritidshemmets uppdrag?
• Heldagslärande med fokus på elevens hela dag – hur når vi dit?
• Övergångar – så utgår vi från elevens behov för att skapa tillgänglig lärmiljö och en hållbar samverkan mellan skola och fritidshem
• Kollegialt lärande, planering och samverkan – så utvecklas samarbetet mellan skola och fritidshem utifrån ett elevhälsopedagogiskt perspektiv